Hoppa till huvudinnehåll
Av

Kosttillskott – en miljardindustri


Användandet av kosttillskott har ökat stort bland motionsidrottare i Sverige och är ett stående inslag i de flesta av våra gym och motionsanläggningar. Det är en miljardindustri och bara den svenska kosttillskottstillverkaren Gymgrossisten har ökat sin omsättning från sju till 284 miljoner kronor de senaste tio åren.

Den trendkänsliga medelklassen motionerar och tränar som aldrig förr. Den starka, friska och snygga kroppen är en statusmarkör i vårt samhälle. Samtidigt ökar sjukdomar relaterade till brist på motion och dålig kost i arbetarklassen. Många vill köpa sig genvägar till den statusmarkör som den friska kroppen har blivit.


Samtidigt som kosttillskott ökar bland den vanlige motionären så är trenden den motsatta hos våra elitidrottare. Mer än hälften av våra elitidrottare använder inte kosttillskott och flera av dem har gått ut i en kampanj tillsammans med Riksidrottsförbundet (RF) där man arbetar mot kosttillskott. Bland annat Lisa Nordén (triathlet) och Michel Torneus (friidrottare).


De vanligaste kosttillskottet som används är vitaminer av olika slag, uppiggande och ”effekthöjande” tillskott men framförallt protein- och kolhydrattillskott. Man kan slå fast att det finns inget som tyder på att en fullt frisk individ som äter en allsidig kost behöver några kosttillskott. 
En apelsin täcker dagsbehovet av c-vitaminer medan en brustablett med c-vitamin är 13 gånger större än dagsbehovet, överskottet försvinner ut ur kroppen med urinen. Bildligt talat så pissar man ut pengarna.

Uppiggande och effekthöjande tillskott, så kallade erogena tillskott, är den grupp som innebär störst risker både vad det gäller doping och hälsorisker. Det är den här typen av kosttillskott som RF:s varningar gäller i första hand. Dessa kosttillskott säljs i vanliga butiker, som t ex Gymgrossisten. Den vanligaste typen av kosttillskott på marknaden är proteinpulver och viktökningspulver, så kallade gainers. Dessa är egentligen ingenting annat än mat i pulverform. Men som motionsidrottare finns det ingen anledning att äta det, om man idrottar på motionsnivå och äter en vanlig allsidig kost är gainers eller proteinpulver överflödiga och kan absolut inte ersätta vanlig mat.

För personer som tränar hårda pass längre än 60 minuter flera gånger i veckan, kanske till och med varje dag eller mer, så finns det en poäng med att snabbt efter träning få i sig proteiner och kolhydrater som ett komplement till en måltid. Rekommenderat för en elitidrottare är att man efter avslutat pass snabbast möjligt får i sig proteiner för muskeluppbyggnad (ca 10 gram) och kolhydrater. Men detta kan lika väl intas via t ex 3 dl drickyoghurt, en skinksmörgås och en banan.

Många verkar tro att mat i pulverform har en magisk effekt, men det är på sin höjd enbart ett sätt att spara tid. I många fall kan det vara direkt skadligt att äta kosttillskott eftersom kontrollen och tillsynen är så undermålig.

Att köpa kosttillskott på nätet innebär särskilda risker. 
2011 genomförde Livsmedelsverket en studie av 43 kosttillskott inköpta från åtta svenskspråkiga webbsidor, för att se dels hur väl kosttillskotten uppfyller märkningskraven för livsmedel och dels hur vanligt det är att ämnen med kända biverkningar ingår. Undersökningen inriktades på ett urval av kosttillskott med påståenden om viktminskning eller prestationshöjande egenskaper samt enstaka produkter med förväntat smärtlindrande eller potenshöjande verkan.

I 30 av de 43 granskade produkterna ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Substanser som kan ge biverkningar påvisades i 28 produkter.
Åtta av produkterna skulle vid en prövning kunna klassificeras som läkemedel.

Företagen som säljer kosttillskott gör det för att tjäna pengar, inte för att de bryr sig om vår hälsa. En sund kropp och bra fysik är något eftersträvansvärt för många och det är inget konstigt med det, tvärtom. Men kosttillskott är inte en genväg dit.
Anders Wiklund