Hoppa till huvudinnehåll
Av
Nationalekonom

Välfärdskapitalister kan tjäna på vinsttak

Den så kallade välfärdsutredningens förslag kanske begränsar de små välfärdsföretagen – men de stora börsnoterade jättarna kommer undan.


”Avkastningstaket blir mumma för de stora välfärdsföretagen.” Ovanstående rubrik stod att läsa över en artikel i Dagens Samhälle den 7 september 2016. Artikelförfattare var ekonomijournalisten Per Lindvall. Den 4 november skrev han en liknande artikel i Göteborgs-Posten under rubriken ”Avkastningstak påverkar inte jättar som Attendo”.

Vinster i välfärden. Privata företag som till hundra procent betalas av skattepengar.

Skall ägarna till sådana företag få ta ut vinster i form av aktieutdelningar? Frågan har varit het de senaste åren. En bred majoritet av svenska folket – även borgerligt sinnade – har sagt sig vara motståndare till att skattepengar går till aktieutdelning.

Vänsterpartiet har som enda parti i riksdagen velat ha ett totalt förbud för sådana vinstuttag och ställde det som villkor för att ge parlamentariskt stöd till den rödgröna regeringens budget.

Ilmar Reepalu, f d kommunalråd (S) i Malmö, har fått regeringens uppdrag att utreda frågan.

Och det visar sig att såväl Vänsterpartiet som majoriteten av väljarna blir dragna vid näsan. Ilmar Reepalu förordar nämligen att de privata, skattefinansierade välfärdsföretagen inom skola, vård och omsorg, skall kunna dela ut ett belopp som motsvarar åtta, kanske tio, procent av investerat kapital.

De privata företagen, liksom deras företrädare inom Svenskt Näringsliv och allianspartierna, vrålar i högan sky. Varför? De föreslagna utdelningarna ligger ju helt i linje med vad lönsamma andra kapitalistiska företag brukar dela ut.

Men det rör sig om företag av annorlunda slag. Välfärdsföretagen har genomgående mycket små investeringar, förutom de obligatoriska 50000 kronor man måste minst ha i aktiekapital. Och 8-10 procent på 50000 kronor tillfredsställer inte på långa vägar välfärdskapitalisternas girighet.

Ovannämnde ekonomijournalisten Per Lindvall ger ett exempel: Falu Vårdcentral, som driver verksamhet med 30 anställda i hyrda lokaler, gjorde en vinst på 800000 kronor. De har ett eget kapital (investerade pengar) på 2,9 miljoner kronor. Men en kassa på 3,5 miljoner kronor!

De skulle utan vidare kunna betala ut 2,85 miljoner kronor till sina ägare och ändå ha kvar de obligatoriska 50000 kronorna i eget kapital.

Om de sedan delade ut hela vinsten, 800000 kronor, till sina aktieägare, skulle det betyda en avkastning (ränta på eget kapital) på 1600 procent! Införs det ett avskastningstak på 8 procent, kan de bara dela ut totalt 4000 kronor (8 procent av 50000).

Därav den stora upprördheten.

För litet investerat kapital, eftersom hela verksamheten är i stort sett självfinansierad av skattebetalarnas pengar.

Men detta blir inget problem för de stora börsnoterade företagen Attendo, Academedia, Humana, Aleris och Capio.

Ta Attendo som exempel. Företaget har ett bokfört värde på eget kapital som är 4,45 miljarder kronor. Med ett avkastningstak på 8 procent får aktieutdelningen vara högst 356 miljoner kronor. Samtidigt har Attendo ett börsvärde på 12 miljarder kronor. Om nu företagets aktieägare bildar ett nytt aktiebolag och köper Attendo kommer detta nya företag att ha ett eget kapital på just 12 miljarder. Och 8 procent på detta är 960 miljoner kronor. På detta sätt kan utdelningens ökas med 604 miljoner kronor (960 miljoner minus 356 miljoner), med ett utdelningstak på 8 procent.

Även om aktieköparna lånade hela köpeskillingen i banken skulle det ge god vinst. Om fick betala 2 procents låneränta (sannolikt mindre) skulle de behöva punga ut med 240 miljoner (varav 30 procent kan användas som avdrag i deklarationen), samtidigt som de alltså kan öka utdelningen med 604 miljoner kronor.

Attendo kan också köpa ovan nämnda Falu Vårdcentral, och därigenom öka sitt investerade kapital. Det företaget kan med en vinst på 800000 kronor och ett avkastningskrav på 8 procent säljas för 10 miljoner kronor.

Tillsammans med inneliggande kassa kan delägarna då dela på 13,5 miljoner kronor. Och samtidigt har Attendo ökat sitt eget kapital med 10 miljoner och kan då dela ut ytterligare 800000 kronor vid ett avkastningstak på 8 procent.

Det hela visar att det inte går att manipulera systemet så att kapitalisternas vinstuttag begränsas. Det enda som hjälper är att helt förbjuda vinster i välfärden: inte ett öre i aktieutdelning från skattefinansierade företag.

Eller ännu hellre: skattefinansiering endast till offentligt driven verksamhet.

Ekonomijournalisten Per Lindvall avslutar sin artikel i Dagens Samhälle så här:

”En aktieanalytiker kommer sannolikt att skrika: Köp! – köp Attendo, Capio och Academedia, om rapportens förslag till Välfärdsutredningen genomförs.

Men det var väl inte så det var tänkt – eller?”