Utdelningsfest!

Bankägarna får mest – ”Överfyllda av kapital”

Publicerad 12 februari 2014
Stefan Persson (H&M), Björn ”Nalle” Wahlroos (Nordea) och Leif Johansson (AstraZeneca) lär vara nöjda över årets utdelningsfest som gav mer än någonsin. (Fotomontage: Proletären)
Stefan Persson (H&M), Björn ”Nalle” Wahlroos (Nordea) och Leif Johansson (AstraZeneca) lär vara nöjda över årets utdelningsfest som gav mer än någonsin. (Fotomontage: Proletären)

Den årliga utdelningsfesten på börsen har börjat. När det inte lönar sig att investera, går ännu mer pengar ner i kapitalisternas fickor. De fyra svenska storbankerna gör tillsammans en vinst på drygt 69 miljarder efter skatt.

Fakta och bakgrund

Storbankernas vinstutdelningar

  • De fyra storbankerna delar ut 45,7 miljarder kr totalt. Det motsvarar 125,2 miljoner per dag eller 87 000 kr per minut.
  • De svenska storbankernas vinst respektive utdelning i miljarder kr:

SEB: 14,3 - 10,5
Swedbank: 12,9 - 11,1
Nordea: 27,3 - 15,3
Handelsbanken: 14,8 - 8,8
Totalt vinst: 69,3 - Total utdelning: 45,7

Källa: Sveriges Radios sammanställningar.

Förväntad utdelning på börsen, topp 5:

  • Förväntad utdelning enligt SEB:s analytiker:

1. AstraZeneca: 23 miljarder.
2. Hennes & Mauritz: 17 miljarder
3. Nordea: 15 miljarder
4. Telia Sonera: 14 miljarder
5. ABB: 12 miljarder

Fri marknad eller monopol?

  • De stora finansbolagen kontrollerar direkt eller indirekt stora delar av marknaden.
  • Familjen Wallenbergs Investor har t ex ”kärninvesteringar” i ABB, Atlas Copco, AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, Husqvarna, Saab och SEB.
  • I de olika bolagsstyrelserna sitter oftast samma personer. AstraZeneca leds t ex av Leif Johansson, samtidigt ordf. för Ericsson och till 2011 ordf. i Volvo.
  • Stefan Persson, ordf. för Hennes & Mauritz och en av världens rikaste med en förmögenhet på 180 miljarder, har också stort aktieinnehu av i Ericsson, Nordea och Poolia bemanning.
  • Björn ”Nalle” Wahlroos är styrelseordf. i Sampo Group, som kontrollerar bl a Nordea och If Skadeförsäkringar, och den finska trävaruindustrijätten UPM.

Det råder ”tidernas utdelningsfest” på börsen konstaterar bland annat SvD Näringsliv. Anledningen till de enorma utdelningarna är inte ökade vinster – de har tvärtom sjunkit något – utan bristen på investeringsmöjligheter. Att satsa pengar på att producera mer ger helt enkelt inte tillräckligt höga vinster.

Det är därför som företag som AstraZeneca beräknas dela ut nästan 23 miljarder och Hennes & Mauritz 17 miljarder av sina vinster till sina aktieägare.

Totalt sett handlar det om astronomiska belopp. SEB:s analytiker har räknat ut att de bolag de följer tillsammans delar ut 189 miljarder kronor.

– Någonstans måste ju pengarna ta vägen, säger Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.

Sett till sektor är det bankerna som delar ut mest. De är ”överfyllda av kapital” som Sydsvenskan skriver eller ”löjligt välkapitaliserade” som Esbjörn Lundevall beskriver det.

Förra året gjorde de fyra bankerna en vinst på 67 miljarder efter skatt, varav drygt 35 miljarder delades ut till ägarna. Snuskigt höga bankvinster, löd rubriken på Proletärens framsida då. I år landar vinsten på 69,3 miljarder efter skatt varav nästan 46 miljarder går ner i ägarnas fickor. Det motsvarar över 125 miljoner varje dag eller drygt 87000 kronor varje minut förra året.

Trots den relativt blygsamma vinstökningen väljer bankerna att dela ut 30 procent mer än förra året. Det är enorma rikedomar som pumpas ner i aktieägarnas fickor, varav det allra mesta hamnar hos storägarna.

Swedbank delar ut 11,1 miljarder till sina ägare, vilket är 75 procent av vinsten. Det är mer än förra årets 10,8 miljarder, trots att den totala vinsten minskat något. Handelsbanken och SEB gör båda en vinst på knappt 15 miljarder och delar ut 7,9 respektive 8,6 miljarder kronor.

Allra mest delar Nordea ut. Hela 15 miljarder av en vinst på 27,3 miljarder. Samtidigt beklagar banken det osäkra läget på marknaden och meddelar att 8 miljarder måste sparas, bland annat genom personalneddragningar.

– Efterfrågan på lån är låg, särskilt näringslivet investerar inte mycket, säger Nordeas vd Christian Clausen till Sveriges Radio.

Nordea ägdes tidigare av svenska staten som dock sålde sina sista aktier i banken i somras. Största ägare är idag finska Sampo-koncernen, med Björn ”Nalle” Wahlroos i toppen, men bland de större ägarna syns även Saudiarabiens centralbank.

Vid statens försäljning köpte även Gustaf Douglas, mångmiljardär, greve, finansman och partistyrelseledamot i Moderaterna, in sig i banken. Ägare som dessa gör givetvis att Nordeas jättevinster sticker extra mycket i ögonen.

I den kapitalistiska ekonomin fungerar bankerna som kapitalets motorer. De både ägs av och lånar ut pengar till kapitalisterna. De enorma vinsterna kommer alltså förutom från privatlån och bolån, också från utlån till, eller investeringar, i storföretag. Bankernas vinster är skapade av arbetarna runt om i hela den kapitalistiska ekonomin.

På grund av den kapitalistiska kris vi befinner oss i ger investering i produktion dåligt med vinst eftersom köpkraften bland befolkningen är låg. Därför passar finanskapitalet på att ta stoppa pengarna i sina redan överfyllda fickor.

Talet om ”bristen på investeringsmöjligheter” är givetvis ett rent hån mot alla de som får ta smällen av krisen och nedskärningarna. Bankernas och börsbolagens vinster och utdelningar hade i ett annat samhälle kunnat användas där de behövdes, inte där de genererade mest vinst till ägarna.