Snuskigt höga bankvinster

Folket tar risken – bankerna profiten

Publicerad 14 februari 2013
Förra året var ett ett bra år för Nordea och de andra svenska storbankerna. På bilden ses Nordeas vd Christian Clausen besöka Nasdaq-börsen i New York i maj 2012.
Förra året var ett ett bra år för Nordea och de andra svenska storbankerna. På bilden ses Nordeas vd Christian Clausen besöka Nasdaq-börsen i New York i maj 2012.

De stora svenska storbankerna fortsätter att dela ut miljarder till sina ägare. Efter att Handelsbanken förra veckan redovisade sina siffror för 2012 står det klart att de fyra svenska storbankerna höjer både vinster och utdelningar. Av totalt 67 miljarder i vinst efter skatt delas 35 miljarder direkt ut till aktieägarna.

Fakta och bakgrund
Bankernas vinster
  • Vinsten kan användas till investeringar, uppköp av andra bolag eller sparas.
  • En varierande del av vinsten delas ut till bolagets aktieägare, kapitalisterna.
  • Nedan redovsas vinster och utdelningar i miljarder kronor:
  • Vinst efter skatt Utdelning
    Swedbank 14,4 10,8
    SEB 11,4 5,9
    Nordea 26,8 11,8
    Handelsbanken 14,5 6,8
    Totalt 67 35,3
    Källa: Dagens Industri

Statens bankgaranti
  • De stora bankerna är i princip skyddade från konkurs tack vare den statliga bankgarantin.
  • Den innebär att staten ställer upp som säkerhet åt banken vid kristider.
  • Detta statliga skydd gynnar spekulation och oansvarighet.
Finanskapitalismen
  • Bankerna och bankkapitalet tillhör den moderna kapitalismens kärna.
  • Deras huvudsyfte är att förse industrin och nationalstaterna med lån och krediter.
  • Bankkapitalets sammansmältning med industrikapitalet kallas finanskapital.
  • Den ryske revolutionären Vladimir Lenin satte i början av 1900-talet finanskapitalismen i samband med den moderna imperialismen.
Finanskapitalets roll
  • Deras roll som lån- och kreditgivare ger dem enorma vinster i form av räntor och makt i form av ägande.
  • Idag finansierar bankerna delvis den ökande konsumtionen genom utlåningar, genom t ex bolån och huslån, eftersom arbetarklassens löner inte räcker till för detta.
  • Detta leder oundvikligen till finansbubblor och kriser, då låntagarna inte kan betala tillbaka sina lån i takt med ökad arbetslöshet.

Detta trots krisen och det ekonomiska världsläget.

– Nu kan man ju inte precis säga att det har varit krisår i Sverige. Det har varit kris i Europa men de nordiska länderna har gått bra, säger en nöjd Christian Clausen, vd för Nordea, i en intervju med Sveriges Radio/Ekot.

Christian Clausen lär inte bara vara nöjd med Nordeas resultat, utan även över sin egen inkomst, som 2011 uppgick till 28 miljoner kronor, en siffra som knappast lär ha minskat under 2012.

De fyra stora bankerna, Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken, gjorde en vinst på 85,4 miljarder kronor, 67 miljarder efter skatt. Det största utdelningskalaset står Nordea för, 11,8 miljarder av en vinst på 26,8 miljarder.

Swedbank fördubblar sin utdelning och belönar ägarna med 10,8 miljarder, 75 procent av vinsten och därmed högst utdelningsandel bland bankerna.

Michael Wolf, vd för Swedbank, förklarar de enorma utdelningarna som nödvändiga, för Sveriges Radio/Ekot.

– Vi belönar inte aktieägarna utan det handlar om att ha en kapitalbas som både klarar externa chocker och svårare ekonomi, men som också gör att vi kan hjälpa våra kunder om de vill låna mer pengar.

Det Michael Wolf menar är att banken måste hålla bankägarna nöjda. Kan bankkapitalisterna hitta högre vinster någon annanstans, så drar de illa kvickt.

SEB nöjer sig med att dela ut 6 miljarder, också det en kraftig ökning sedan året dessförinnan. Dessutom passar SEB på att höja kravet på lönsamhet till 15 procent, jämfört med att tidigare 11 procent och siktar därmed på ännu högre vinster nästa år.

Handelsbanken rapporterar en vinst på 14,5 miljarder varav 6,8 miljarder delades ut till ägarna. Det är mer än förra året men ändå för lite enligt, tyckte bankkapitalisterna, vilket ledde till att Handelsbanken sjönk med 3 procent på börsen.

Totalt delade de fyra bankerna ut över 35 miljarder ut till aktieägarna, en ökning med 10,3 miljarder sedan förra året.

I november förra året försökte Anders Borg varna bankerna från allt för stora vinstutdelningar.

– Låt mig vara tydlig på den punkten; börjar bankerna diskutera utdelningar då kommer vi skärpa riskvikterna, sa han då. Riskvikter är en bankterm för hur mycket kapital bankerna måste avsätta för att hantera riskabla bolån.

De svenska hushållens skuldsättning ökar allt mer, något som givetvis inte ser bra ut när staten tidigare räddat Swedbank genom det statliga garantiprogrammet. Därför vill Anders Borg markera lite försiktigt. Men återhållsamhet passar inte det svenska storkapitalet.

Bankerna tjänar pengar på räntor. Ju mer vi lånar, desto större profit. Framförallt är det bolånen som bringar bankerna vinst.

Men den ökade vinsten under 2012 berodde också på regeringens generösa skattepolitik. För samtidigt som Anders Borg låtsas vara upprörd över bankernas vinstutdelningar sänkte regeringen bolagsskatten med 16 miljarder.

Några av dessa miljarder delas alltså nu ut till bankernas aktieägare. En ren och skär fördelningspolitik. Mer till de rika och mindre till offentlig sektor.

Som om det inte vore nog. När det går dåligt för bankerna ska staten och skattebetalarna ställa upp genom den statliga bankgarantin. Bankgarantin innebär i princip att staten garanterar att bankerna inte ska kunna gå i konkurs.

Efter finanskraschen 2008 höll Swedbank på att göra just detta, gå i konkurs, bland annat eftersom många utlåningar saknade säkerhet. Staten såg då till att garantera bankerna 412 miljarder för att täcka utlåningarna.

Enligt en forskningsrapport som publicerats av Riksbanken har bankerna tjänat i snitt 30 miljarder per år på bankgarantin, tack vare lägre upplåningskostnader, mellan åren 2002 och 2010.

Därför klingar Anders Borgs ansvarsfulla tillsägelser falskt. Regeringen och bankkapitalet är allierade. Svenska folket står på den motsatta sidan.

August Eliasson