Svenska skattesystemet ökar klyftorna

Enligt en ny studie från EUROMOD, som har till syfte att ta fram jämförbara analyser av skatte- och bidragssystem i Europas länder, blir det tydligt att Sveriges skattesystem inte fungerar progressivt. Skillnaderna mellan hur mycket höginkomsttagare och låginkomsttagare betalar i skatt har minskat drastiskt sedan 1998.

Det är två ledande forskare på skatte- och bidragssystem, Gerlinde Verbist och Francesco Figari, som står bakom rapporten.

I studien jämförs progressiviteten i inkomst- och förmögenhetsskatterna i de femton rikaste EU-länderna 1998 och 2008. Sverige står ut som det land vars progressivitet sjunkit mest. 1998 var Sverige fortfarande ett av de länder som hade störst omfördelning via skatterna, men 2008 sjönk den progressiva effekten, det vill säga skatternas omfördelande verkan med nästan hälften.

Det är en dramatisk försämring som drabbar de som har det sämst.

I studien sägs inte så mycket om orsakerna, men siffrorna är tydliga och visar otvetydigt att Sveriges skattesystem inte längre fungerar utjämnande. Förändringarna beror på både ökade kapitalinkomster och minskad kapitalbeskattning. Slopandet av förmögenhetsskatten och den statliga fastighetsskatten är andra faktorer som gynnat den ojämlika utvecklingen. Det är flera politiska beslut som ligger bakom förändringarna av skattesystemet som är ett alltigenom nyliberalt projekt.

Mycket till dem som tjänar mycket, mindre till dem som tjänar mindre och minst till dem som tjänar minst. Så kan man enkelt sammanfatta den borgerliga regeringens ekonomiska politik sedan 2006.

Myten om att inkomstskillnader gynnar alla är enkel att avvisa genom att ta en snabb titt på Statistiska Centralbyråns siffror. De visar med all tydlighet hur de fattigastes inkomster gått ned medan inkomsterna för de allra rikaste i snabb takt ökat.

En person i den fattigaste tiondelen har i genomsnitt fått 600 kronor mindre i månaden. En person från den rikaste tiondelen har i stället fått en ökning på 14 900 kronor mer att röra sig med i månaden. Allt enligt SCB.

I samband med det borgerliga maktövertagandet 2006 genomfördes en stor omläggning av skattesystemet. Vi har nu fler miljonärer än någonsin. Den förmögnaste procenten äger mer än 40 procent av Sveriges rikedomar. Den utvecklingen fortsätter och vi ser hur den ökande ojämlikheten i samhället får konsekvenser på många områden.

I Sverige har vi dag skillnader i livs-längd på flera år beroende på var vi bor. Vi ser en klass av arbetande fattiga, som inte kan försörja sig trots flera jobb.

Ohälsa, barnfattigdom och social utslagning ökar i de segregerade områdena och det finns ingen vilja att förändra bilden.

Det finns tvärtom en politisk vilja att öka skillnaderna i samhället och parallellt med jobbskatteavdrag, sänkta bolagsskatter och förändringar i kapitalskatten har utarmningen av välfärden bidragit till att Sverige blivit ett land där redan stora klassklyftor förstärks.

Ekonomisk ojämlikhet påverkar många områden i samhället och kan delvis regleras eller åtminstone lindras via ett mer progressivt skattesystem, men det saknas helt enkelt en politisk vilja att förändra. Det är en tydlig bild av alliansens ekonomiska politik vi ser i siffrorna.