Hoppa till huvudinnehåll
Av

Unga utnyttjas på sommarjobbet

Hög arbetslöshet, försämrad arbetslöshetsförsäkring och en svagare facklig närvaro gör det möjligt för företag att utnyttja arbetskraft, speciellt under sommarmånaderna då många unga söker jobb.


Enligt LO går det 100 ungdomar per 4,4 utannonserade jobb på Arbetsförmedlingen. I konkurrensen utnyttjas unga att arbeta under usla villkor. Hittills har fler än 1500 kontaktat LO:s hjälptelefon om frågor kring arbetsrätt. Över 200 av samtalen kom från unga som arbetar gratis på så kallade provjobb.

Det räcker tydligen inte med alliansregeringens riktade subventioner som gör det billigt att anställa unga. Gratis provjobb, inte att förväxlas med betald och tidsbegränsad provanställning som är tillåtet, har blivit vanligare.

Ett provjobb innebär att jobba gratis. Ibland under ett par dagar, men också under längre perioder. Vissa företag sätter detta i system och låter provjobbande ungdomar avlösa varandra och får på så sätt gratis arbetskraft hela sommaren. Ett slags rullande anställningsintervju där ungdomarna ska visa sina positiva sidor och egenskaper.

Andra varianter på hur arbetsgivare använder fula knep är att initialt endast betala halva lönen under en inlärningsperiod. Det kan pågå i flera veckors tid, även för okvalificerade arbetsuppgifter.

En annan sommarjobbsfälla är så kallade solskensavtal eller regnavtal som de också kallas. Skiner inte solen skickas sommarjobbarna helt sonika hem helt utan betalning. Det har skapats en kultur där det anses okej, att det är så det är att arbeta inom restaurangbranschen, åtminstone under sommaren. Det är upp till arbetsgivaren att stänga på grund av väderomständigheter, men den anställde har självklart rätt till sin lön enligt sitt schema. Därför jobbar många ungdomar utan fast schema och rings in endast om vädret är fint. Kryphålen används flitigt av företagare i turistnäringen.

SMS-anställningar är också vanligt. Kravet är att vara ständigt närvarande och svara på jobberbjudanden, ibland så snabbt som inom någon minut, annars går jobbet till någon annan.

Det är ett cyniskt sätt att utnyttja ungdomar som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Första upplevelsen av arbetslivet riskerar att bli en mardröm. I rädsla för att stå utan sommarjobb accepterar många ungdomar de orättvisa villkoren.

Unga är mer utsatta på arbetsmarknaden och konkurrensen gör det svårt att tacka nej till jobb även om lönen är för låg och arbetsvillkoren otydliga. Det finns också en fara i att utnyttja ungdomar som billig arbetskraft för att pressa ner löner och arbetsvillkor.

De flesta företag som satt detta i system är företag, som inte anslutna till någon branschorganisation och de har heller inget kollektivavtal. De struntar i att skriva anställningsavtal och då är det lätt att bli lurad på lön och arbetstid. Muntliga överenskommelser är inte ovanliga, speciellt på små orter.

Det är inte lätt att som tonåring ställa krav på sitt första jobb. Kunskapen kring rättigheter och arbetsrättsliga frågor är inte något som lärs ut i skolan. Därför är det många unga som inte reagerar över uteblivna raster, för långa skift eller oskrivna avtal. Svartarbete är fortfarande vanligt bland unga sommarjobbare. Att vända sig till facket för hjälp är inte självklart och det avspeglar sig i siffrorna där endast 36 procent av unga mellan 16-24 år är fackligt anslutna.

Det finns undantag. Kommuner i hela landet har olika sommarjobb eller feriepraktikplatser att erbjuda unga. Det går dock inte att jämföra dessa med riktiga arbeten och även om de ökat i antal så har också efterfrågan stigit. Ofta riktar de in sig på en viss åldersgrupp och ibland lottas platserna ut.

Platserna är få och tidsbegränsade till några få veckor trots att behovet är skriande.

Här myglas det inte, men skillnaderna i arbetsuppgifter varierar stort och en del kommuner har tänkt till mer än andra kring jobbets innehåll. Skillnaderna i lön varierar också kraftigt från runt 30 kronor i timmen till en dryg hundralapp.

Det är inte rimligt att det skiljer sig så mycket åt mellan kommunerna. Alla ungdomar bör erbjudas riktiga arbeten till avtalsenliga löner, oavsett var i landet de råkar bo.

Unga som inte haft turen att få ett kommunalt sommarjobb har en lång sommarledighet att se fram emot, men när fritidsgårdar håller stängt och familjens ekonomi inte tillåter några utsvävningar är det svårt att vara social.

För en del ungdomar innebär sommaren isolering och snarare en lång väntan till skolstarten. Möjlighet att jobba eller vettig sysselsättning är något som alla har rätt till, inte bara de med kontakter och rika föräldrar.