Tungt och ensamt arbete
Cornelia Wahlgren i Mölndal är just nu föräldraledig efter att ha läst ett extra gymnasieår på Kvinnofolkhögskolan. Dessförinnan arbetade hon som personlig assistent i tre år. Hon beskriver en arbetsmiljö som bekräftar bilden som ges i LO:s rapport.
– Arbetsmiljön för personliga assistenter är väldigt påfrestande. Det är ensamarbete med väldigt långa pass utan möjlighet till raster. Det är dessutom mycket tunga lyft och det finns dåligt med hjälpmedel hemma hos brukarna.
– Om man är hemma hos någon kan det ibland finnas en liten möjlighet att ta en kort rast, men om man är ute på stan eller så går det inte alls. Det kan vara pass på fjorton timmar, med en måltidsrast på kanske femton minuter. Då ska man hinna slänga i sig ett äpple, och ibland är till och med det svårt att hinna om det händer något.
• Finns det möjlighet att styra arbetsuppgifterna och vad som ska göras under dagen?
– I stort sett inte, eftersom brukaren bestämmer det mesta själv. Men det beror på vem det är du arbetar hos också.
• Vilka arbetstider hade du?
– Jag kunde jobba dygnets alla timmar, året runt.
Cornelia Wahlgren arbetade tre år som personlig assistent. Ändå hann hon få ont i kroppen.
– Jag hade mycket ryggproblem och värk ut mot axlarna, berättar hon.
• Bedrev arbetsgivaren något arbetsmiljöarbete?
– Vi fick en friskvårdspeng på 600 kronor i halvåret och så kunde vi gå till en massör för 100 kronor. Men annars var det inget.
• Finns det några åtgärder som du ser skulle förbättra arbetsmiljön för personliga assistenter?
– Till att börja med skulle det behövas mer personal. Om vi var två så skulle det gå att undvika och underlätta många tunga lyft. Då skulle man också ha någon att prata med. Det är tungt att vara så ensam hela tiden. Att ha kollegor gör väldigt mycket.