Laddar för strejk i tågtrafiken

Sekos strejkvarsel, som berör 1500 medlemmar i Stockholm, Skåne och Göteborgsregionen, är kulmen på en lång tids konflikter och förhandlingar som rör rätten för de anställda att få behålla sina löner och anställningsvillkor vid upphandlingar och byten av tågoperatör. Idag räcker det i princip att ett bolag byter namn och organisationsnummer för att upphäva de lokala avtalen efter ett år, när Las inte gäller.

Henrik Bertilsson är lokförare på SJ AB och medlem i Seko. Proletären möter honom på Centralstationen i Göteborg efter ett avslutat nattpass. Som tidigare anställd på DSB Väst, vilka fram till förra året hade pendeltågstrafiken i Västra Götaland, gick han på DSB-avtalet fram till 31 mars i år.

När förhandlingarna med den nya operatören SJ Götalandståg strandade lades bolaget plötsligt ned och upptogs i SJ AB. Eftersom det är en verksamhetsövergång innebar det att de anställda fördes över på det sämre Spåra SJ-avtalet med bibehållna lönenivåer under ett år.

– Efter 31 mars 2014 gäller Spåra SJ-avtalet fullt ut, berättar han.

Lokförarna kan då tappa 2600 kronor i lön och ombordpersonalen riskerar att tappa ännu mer.

– Kollegor jag pratat med på Stockholmståg är oroliga för samma grej, fortsätter Henrik Bertilsson.

– Idag kan företagen bara bilda nya bolag, och tvinga över alla till ett nytt avtal och därmed avtalsdumpa.

Sekos krav är att regler ska föras in i det centrala avtalet för att de anställda ska kunna behålla sina löner och anställningsvillkor när verksamheter upphandlas av nya företag. Henrik Bertilsson hoppas på att reglerna blir tydliga och utan öppningar för undantag.

– De ska inte kunna göra som de hittills har gjort helt enkelt!

Sekos strejkvarsel är kraftfullt. Pendeltågstrafiken i Stockholm och Västra Götaland och Skåne kan stå still liksom delar av Stockholms tunnelbanetrafik och Öresundståget mellan Malmö och Göteborg. Arbetsgivarna och media försöker som vanligt måla upp bilden av ett kommande trafikkaos i midsommar orsakad av en oansvarig strejk.

Just på grund av konsekvenserna av en strejk tror Henrik Bertilsson inte att den kommer att verkställas. Han hoppas på att arbetsgivarna ska ge med sig, men är samtidigt beredd på det värsta.

– Jag vågar inte ha några stora förhoppningar, man vet ju hur det har gått tidigare i avtalsrörelsen. Tyvärr är många inställda på en kompromiss, säger Henrik Bertilsson men påpekar också att han är glad att det äntligen händer något.

– Vi är väldigt nöjda att det äntligen varslades om strejk, att det äntligen händer något! Facket har stort stöd för strejk, det är en frustration som byggts upp under lång tid.

• Är kraven tillräckliga?
– Det är svårt att säga, men de anställda och facken har sett vad som kan hända.

Henrik Bertilsson hoppas på regler som skyddar avtalen, men han menar också att det egentligen är fel att avtalen överhuvudtaget ska vara beroende av upphandlingarna.

– Det bästa hade varit om avtalen var bundna till trafiken, och inte bolagen, så att man stannar kvar på samma avtal oavsett.

Det återstår att se vad som blir av kraven. Seko har uttryckt en vilja att en gång för alla lösa frågan och Henrik Bertilsson hoppas på en bred mobilisering vid en eventuell strejk.

Samtidigt finns redan smolk i bägaren. Om Seko än så länge följer medlemmarnas vilja kan man inte säga samma sak om fackförbundet ST, det tjänstemannaförbund som också organiserar många SJ-anställda. De har helt avstått från att lägga strejkvarsel. Henrik Bertilsson vittnar om missnöjet bland de som är organiserade i ST.

– Det har varit en märklig stämning på jobbet, många av ST-medlemmarna vill delta i strejken och känner sig svikna av sin fackledning. Men vi hoppas på att de kommer att haka på om det väl blir av!

När denna tidning trycks är det två dagar kvar till att den eventuella strejken blir verklighet. Arbetsgivarna Almega har varslat om lockouter som motåtgärd. Samtidigt har bland annat Byggnads varslat om sympatistrejk för ett 100-tal byggnadsarbetare. På många sätt är det en kraftmätning.

• Hur kommer ni reagera om facket inte står upp för kraven?
– Det är klart man kommer att bli besviken. Det här är en väldigt viktig fråga som vi inte får ge upp!

Vi avslutar intervjun med en fråga om hur han ser på utvecklingen med bolagiseringen och upphandlingssystemet. Henrik Bertilsson suckar.

– Jag vet inte vad jag ska säga. Man blir ledsen. Snart upphandlas väl allting? Och inte är det vi som tjänar på det.