Hoppa till huvudinnehåll
Av

Ruttet i bärskogen

Fri rörlighet är en viktig rättighet, hävdar regeringen i enlighet med EU:s portalparagraf för arbetskraften som en handelsvara. Därför är det idag enkelt att använda människor under slavliknande villkor i Sverige.


Att utnyttja människor har blivit ett kännetecken för bärbranschen i Sverige. Trots en svidande kritik från allmänheten mot arbetsförhållandet för de utländska bärplockarna, och skärpta bestämmelser, uppdagas varje år helt oacceptabla missförhållanden.

För en vecka sedan tvingades ett stort antal thailändska bärplockare i Västerbotten resa hem utan att ha fått betalt för sitt slit. I stället har de skulder till bemanningsföretaget M Phoenix Enterprise för resan, visum, boende, mat, och bensin.

Bärplockarna gick med på att återvända hem mot löfte att thailändska arbetsmarknadsdepartementet (DOE) betalar rättegångskostnaderna i hemlandet. I Sverige får de ingen hjälp och därför återstår det bara att åka hem tomhänta. Chansen att de ska vinna mot M Phoenix Enterprise i en rättegång i Thailand är dock liten.

M Phoenix Enterprise hyrde ut plockarna till det lokala bärföretaget Ståls plantering & röjning AB i Hällnäs utanför Umeå. Lönen skulle enligt avtal betalas ut två gånger i månanden och ligga på ca 19000 kronor. Men när skumraskföretaget också ska ha betalt för resa, mat, logi och bensin blev det inga pengar.

Thailändarna kände sig lurade och vägrade plocka mera bär. Ståls plantering & röjning AB sa ifrån sig ansvaret med att det har betalat till M Phoenix Enterprise för utfört arbete. Till bilden hör dock att ansvarig för det svenska företaget också sitter i styrelsen för det företag som hyrt ut boendet till bärplockarna och dessutom representerar han M Phoenix Enterprise i Sverige.

M Phoenix Enterprise sägs vara ett thailändskt bemanningsföretag som har sitt säte i Storbritannien. Vem som äger bolaget är däremot lika oklart som frågan om när bolaget startades. Enligt uppgift har Kommunal krävt, men inte fått ut, lönespecifikationer från bemanningsföretaget.

I fjol fungerade det något bättre. Migrationsverket ställde högre krav för att ge arbetstillstånd åt plockarna. Men i år har branschen ändrat taktik för att kringgå reglerna. Nu är det bara thailändska bemanningsföretag som är här med anställda plockare.

I södra Norrland är det framför allt bärplockare från andra EU-länder och i Norr- och Västerbotten är det i huvudsak thailändare, anställda av thailändska bemanningsföretag. I år har 6500 thailändare fått arbetstillstånd för plockning i Sverige.

Det är Kommunal som organiserar bärplockarna. Från år 2012 ska alla utländska bemanningsföretag teckna kollektivavtal, som ska garanterar plockarna 19000 kronor i månaden. Men sedan ska bemanningsföretagen ha betalt för resan till Sverige och andra omkostnader, så två månaders slit i minst tio timmar varje dag i bärskogen ger i bästa fall inte mer än 9500 kronor i månaden före skatt, eller ungefär 30 kr/tim.

De som tjänar på det slavliknade förhållandet är svenska bäruppköpare som Polarica, Blåtand/Skogsmat, Olle Svenssons Partiaffär och Svenska Bärkraft, och grossister som Ica och Coop.

Störst är Polarica med en omsättning på 1 miljard kronor. Näst störst är Blåtand/Skogsmat och omsätter 542 miljoner kronor. Det är stora pengar det handlar om. Dessutom är bemanningsföretagen och uppköpare ofta en och samma person.

Instiftandet av den nya lagen om arbetskraftsinvandring 2008 medförde en anpassning till arbetsköparsidan med utlokaliserad kontroll och ansvar till privata aktörer på en frivillig basis, i enlighet med EU:s direktiv om fri rörlighet av arbetskraft, tjänster och varor.

I och med det kan svenska bärföretagen skjuta över ansvaret på bemanningsföretagen, som i sin tur tenderar att göra sig osynliga. Vilket får till följd att den granskning som myndigheter och fackföreningar ska utföra försämras.

I fallet med M Phoenix Enterprise och Ståls plantering & röjning AB har i stort sett alla dörrar varit stängda och därför fortsätter exploateringen av bärplockarna.

Samtidigt som bärplockarna i Västerbotten är på väg hem till Thailand väntar ungefär hundra thailändska plockare i värmländska Lesjöfors på att också få hjälp att få ut sin rättmätiga lön.

I början av augusti kom ungefär 150 bulgarer till Sverige för att plocka bär med löftet om 40 euro om dagen. Men efter tio timmars arbetspass i bärskogen veckans alla dagar blev det bara 4 euro om dagen.

Samtidigt hävdar regeringen och branschens aktörer det nu finns regler som är tillräckliga för att det hänsynslösa utnyttjandet i bärskogen ska stävjats. Men det är bevisligen inte sant när utsugningen av bärplockarna fortsätter.

Den enda vägen fram är att de som tjänar på bärplockarnas arbete görs ansvariga för att rätt lön betalas ut, i enlighet med gällande avtal. Att ha ett system där bäruppköparna och grossister kan skylla över ansvaret på bemanningsföretagen innebär fortsatt exploatering av bärplockarna.

Det är snöd vinning som drivit fram det ruttna förhållandet i den svenska blåbärsskogen. Något som också de flesta svenskarna vänder sig emot till skillnad mot regeringen som blundar och låter utnyttjandet pågå år efter år för att värna om den fria rörligheten.
Fakta

Ruttet i bärskogen

Bärplockning
  • Sedan 1990-talet har blåbär blivit Sveriges mest exporterade bär. En ökande del av blåbären exporteras i dag till Asien och delar av Europa. Enligt branschorganisationerna från handeln och Livsmedelsföretagen i maj 2013, plockades 10700 ton blåbär i Sverige under säsongen 2012, varav cirka 9000 ton exporterades.
  • Migrationsverket beslöt 2010 att utländska bärplockare endast beviljas arbetstillstånd om företagen som anställde dem garanterade en minimilön oavsett tillgången på bär. Under 2010 kom 4000 asiatiska bärplockare till Sverige med kontrakt som garanterade dem en fast lön. Flera företag höll dock inne pengar för sina anställda, bland annat Lomsjö Bär. I september samma år avslöjades att huvudägaren för Lomsjö Bär hade tömt företagets konton och försvunnit. Kvar i Sverige fanns ungefär 150 thailändska bärplockare som blivit utan lön eftersom företaget hade gått i konkurs. Den statliga lönegarantin trädde in och de kunde åka hem till Thailand.
  • Sedan 1980-talet har ett stort antal polska bärplockare kommit till Sverige med turistvisum, efter 1991 anlände även plockare från Baltikum. Sedan slutet av 2000-talet kommer bärplockarna i regel från Asien, först och främst Thailand, men också från Vietnam, Bangladesh och Kina.
  • Bärplockare som inte är EU-medborgare behöver arbetstillstånd för att arbeta i Sverige, oavsett om de anställs av svenska företag eller hyrs ut via utländska bemanningsföretag. För arbete som varar kortare tid än tre månader behöver medborgare i vissa länder också ett visum.
  • EU-medborgare omfattas av den fria rörligheten behöver inte något arbetstillstånd. Det innebär att Migrationsverket varken ska eller kan kontrollera anställningsvillkoren för bärplockare som kommer från länder inom EU. EU-medborgare behöver bara registrera sin uppehållsrätt om de stannar i Sverige längre än tre månader.