Personal i hemtjänsten vittnar om usla villkor
Situationen inom Attendos hemtjänst i Helsingborg är usel för både personal och de äldre.
Anonym personal berättar om 15 timmar långa pass, outbildade anställda och ingen extrapersonal när ordinarie är sjuk. På personalmöten hotar företaget att svartlista anställda, eller hålla inne deras lön om de går till tidningen.
Vårdtagarna får förstås också känna av de orimliga arbetsförhållandena. Ett äldre par har haft 30 olika hemtjänstpersonal hos sig sedan april.
En strokepatient får inte blodtrycket kollat, och fick inte duscha på fem dagar under sommarens värsta värmebölja. En vårdtagare försvann i tre dagar utan att någon upptäckte det.
Flera anställda berättar om indragna tjänster, men Attendo nekar. En intervjuad fackrepresentant, Marie Persson, konstaterar bara att hon hört rykten om neddragningarna, men att Attendo inte officiellt lagt fram något.
I Helsingborgs Dagblad, som publicerat den avslöjande artikelserien, får Marie Persson frågan om vad facket gjort för de som upprepade gånger hört av sig om missförhållandena.
– Jag förstår att människor som behöver leva i det här kan bli frustrerade, säger Marie Persson till Helsingborgs Dagblad. Men vi driver frågor inom företaget, framförallt om trygga anställningar och minskat antal visstidsanställningar.
Attendo är Helsingborgs enda privata utförare av hemvård, med 38 procent av ”kunderna”. Under årets första fyra månader har hela 72 fall av utebliven insats rapporterats hos Attendo. Kommunala Omsorg Helsingborg har endast två rapporterade fall av utebliven insats.
Men att bara jämföra kvaliteten mellan privat och offentlig hemtjänst räcker inte. Under kommunpolitikens budgetslaveri är offentlig drift ingen garant för kvalitet och bra arbetsförhållanden.
En offentlig vård i kris har dessutom varit en förutsättning för de privata alternativens inträde. Med en väl fungerande offentlig vård hade det varit avsevärt svårare att övertala opinionen om den fria konkurrensens fördelar.
Klart är att ett företag som drivs med vinst som mål, prioriterar att hålla kostnaderna nere och intäkterna uppe, framför att ge en bra vård. Detta går ut över både anställda och de som är i behov av vård.
Att riksdagen beslutat om att meddelarskyddet ska gälla även privatanställda inom viss offentligt finansierad verksamhet, ändrar inte på detta. När vården drivs enligt kapitalismens köp och sälj-modell, blir de äldre kunder på en marknad, istället för människor med behov.
Inte heller ett stopp för vinster i välfärden löser egentligen några problem. Vårdföretagen i Sverige kommer idag undan med att betala några tusenlappar i skatt, trots miljonvinster.
På samma sätt kan förbjudna vinster trollas bort med kreativ bokföring. Ett stopp för vinster i välfärden gör det visserligen svårare för företagen att göra vinst, men det blir absolut inte omöjligt.
Ett förbud mot vinster i välfärden är inte nog. Om vi ska ha en välfärd för alla, måste kravet vara att kapitalismen helt kastas ut ur välfärden.
Vård, skola och omsorg ska drivas av det offentliga, och människors behov ska sättas före både vinst och budgetmål.