Omsorgsarbetare samlas till ny protest mot stress och dåliga scheman

Publicerad 23 maj 2017
I oktober förra året demonstrerade 300 omsorgsarbetare. Men politikerna och tjänstemännen har inte lyssnat  på missnöjet. En ny demonstration genomfördes lördagen den 6 maj.
I oktober förra året demonstrerade 300 omsorgsarbetare. Men politikerna och tjänstemännen har inte lyssnat på missnöjet. En ny demonstration genomfördes lördagen den 6 maj.

Omsorgsarbetare i flera kommuner protesterar mot den heltidsmodell för arbetet som skapar stress och röriga scheman. I Kristianstad har omsorgs-arbetarna bildat en protestgrupp som på lördag samlar till en ny demonstration.

Bilder
Fakta och bakgrund
    Time Care
  • Schemaverktyget Time Care stressar personalen men ger stora vinster åt aktieägarna.
  • Under de senaste fem åren har bolaget delat ut närmare 70 miljoner kronor i vinst till aktieägarna. Och vinsterna hamnar slutligen hos ett riskkapitalägt bolag i Storbritannien.
  • Kristianstads kommun betalade 2016 4,5 miljoner kronor för Time Care. Samt 290000 kronor för sms-trafiken och 740000 kronor till Allocate Software. Alltså sammanlagt 5,5 miljoner kronor.

Omsorgsanställda i Kristianstad fortsätter att protestera mot politikernas modell för omsorgen. Inför demonstrationen den 6 maj fick även kommunfullmäktiges ledamöter ta del av budskapet. Många skyndade skamset förbi, medvetna om att de i full enighet beslutat om förändringarna. Utan att lyssna på personalens åsikter.

• Varför fortsätter protesterna?
– Med rätt förutsättningar så är det världens bästa jobb, säger Max Olsson, boendestödjare och kommunist. Men politikerna lägger istället olika sparförslag på verksamheterna. Själv blev jag först utlasad, fick inte några timmar och stod ett tag utan inkomst. Sedan plötsligt fick jag anställning. Och längre fram inbeordrad på grund av personalbristen. Som mest jobbade jag mer än ett dygn i sträck. Utan tillräckligt med personal blir vårt jobb omöjligt. Och de låga lönerna gör att folk söker sig vidare. Och nya vikarier tas in. Och så fortsätter omsorgsspiralen nedåt för personal och brukare.

– Före valet sa Socialdemokraterna och de andra partierna att man skulle satsa på omsorgen. Efter valet fick omsorgsförvaltningen ett stort sparbeting. Chefen fick sparken och kommundirektören tog över ledningen. Nu skulle omsorgen hålla budget. Vilket man lyckades med genom att inte anställa. Gummibandet i personalens ryggar tänjdes ännu mer.

Samtidigt hade politiker kommit överens om att införa heltid. Med fackens godkännande. Men utan att fråga omsorgspersonalen. Många orkar helt enkelt inte med heltid efter alla besparingar.

– För att man ska orka med heltid måste vi bli mer personal. Vi måste få mer tid till återhämtning genom att heltid är sex timmar med full lön, säger Max Olsson.

– Men politikerna anser istället att personalen ska bli mer flexibel. Vi ska kunna kommenderas till andra arbetsplatser 20 procent av vår arbetstid. Vart vi ska ta vägen behöver arbetsgivaren inte meddela förrän kvällen innan. Vårt schema sträcker sig bara fyra veckor framåt, vilket gör det svårt att planera sitt liv.

Omsorgsnämndens ordförande Marianne Eriksson kommenterar personalens kritik:

– I ett arbete som utgår från andras behov behöver det finnas flexibilitet. När jag jobbade som vårdlärare fick jag anpassa min arbetstid efter när eleverna var på skolan.

Samtidigt i omsorgens verklighet: Jobba 19 dagar på fyra veckor, fyraveckorsschema, placering på andra enheter med nya brukare. Inte veta om man kan ta fritt för sin bröllopsdag eller när barnen fyller år.

Facktidningen Kommunalarbetaren ger några exempel på effekter som uppstått på grund av att kommunerna infört rätt till heltid.

• Tjänsterna görs inte alltid om till heltidstjänster. All arbetstid schemaläggs inte, det blir upp till personalen själv att pussla ihop sin heltid.

• Kombinationstjänster införs och personalen får jobba på två eller flera olika arbetsställen.

• Varannan helg-arbete har återinförts.

• Det har blivit fler så kallade delade turer, där en arbetsdag kan styckas upp i två eller flera arbetspass.

• Kortare men fler arbetspass.

Heltidsmodellen ska införas i alla kommuner senast årsskiftet, enligt avtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och facken.

”Att heltid blir norm i välfärden är en av de största utmaningarna i framtidens bemanningsplanering. Arbetsgivare ska med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser ha tagit fram en plan för hur andelen som arbetar heltid ska öka.”

SKL säger också att om inga förändringar görs i arbetssätt, organisation och bemanning skulle det behövas över en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till år 2023.
Max Olsson kommenterar:

– En halv miljon fler anställda i omsorgen. Det låter väl bra för alla arbetslösa och för alla brukare? Samhället sparar in arbetslöshetsersättning, arbetsförmedlare och meningslösa CV-kurser. Människor slipper ligga hemma och oroa sig för sin framtid. Pengarna finns hos Sveriges rika. Åtta av Sveriges största börsföretag skattar inte en krona i Sverige.

Protester mot heltidsmodellen har kommit från kommunalarbetare i Alingsås, Göteborg, Jönköping, Kalmar, Finspång och flera andra kommuner.

Varför fortsätter omsorgspersonalen i Kristianstad sina protester?

– Vi tycker att rätt till heltid är ett bra beslut. Timvikarierna ska få fasta jobb. Men vi vill kunna planera våra liv. När vi såg att schemat skulle bli omöjligt att få ihop, var det många som deltog i Kommunals årsmöte. Upprörda medlemmar ställde facket till svars för att de godkänt heltidsmodellen.

– Det uppstod en Facebook-diskussionsgrupp för omsorgsanställda, där man kunde diskutera för- och nackdelar. Protesterna mynnade ut i en demonstration den 1 oktober förra året. Lämpligt nog var politikerna på Rådhuset för att visa sitt skrytbygge.

De 300 demonstranterna konfronterade politikerna, som tvingades utlova ett möte där upp till åtta stycken personalrepresentanter skulle delta. Därmed uppstod 8-gruppen, en samordningsgrupp med medlemmar från olika delar av omsorgen.

På 8-gruppens möte med politiker, tjänstemän och facket fick de anställda intrycket att de styrande tog till sig av kritiken.

8-gruppen mötte även Kommunal under två heldagar och tog gemensamt fram ändringsförslag. Efter ännu ett möte med de styrande beslöt politikerna och förvaltningen att Kristianstadsmodellen skulle pausas och utvärderas

– Men trots denna ”paus” tvingades ytterligare tre boenden och 22 stöd- och serviceenheter in i modellen. Då beslöts det att ordna en ny demonstration den 6 maj, säger Max Olsson.

– De trodde nog att vi skulle ge oss till slut och gilla läget. Men styrkan i motståndet är vår sammanhållning och möjligheten att diskutera och komma i kontakt med varandra via Facebookgruppen. Som också möjliggjorde vår första demonstration, då vi möttes i verkligheten. Det finns 1100 omsorgsarbetare i diskussionsgruppen, därav minst ett hundratal aktiva.

– När man för första gången skriver ett inlägg om sina tankar och får positiva reaktioner, då växer man. Folk är inte vana vid att tycka till. Det blir inspirerande att agera mot saker man tycker är fel. Man lär sig mycket och träffar nytt folk. Ju mer man lär sig, ju roligare blir det. Att agera mot orättvisorna är nog drivkraften hos många i gruppen, kommunen har nedvärderat oss. Även om en del har legat vakna på nätterna och undrat vad vi har gett oss in på.

Max Olsson hoppas att det blir stor uppslutning på demonstrationen på lördag.

– Vi ska tvinga politikerna att lyssna på oss. Vi ser att våra protester har gett resultat. Den generella regeln om 80 procent natt – 20 procent kväll tas bort.

Som 8-gruppen säger: ”Det är fantastiskt roligt att äntligen se kommunen ta till sig av några utav förslagen vi lade fram redan för ett halvår sedan. Vi är glada för att kunna se en liten ljusning från kommunens sida men känner inte att vi kan luta oss tillbaka än. Känns som att dessa förändringar kommer lagom till att demonstrationen närmar sig, kanske i hopp om att vi ska vara nöjda, men vi ger oss inte! Vi fortsätter att kämpa för alla punkter!”

Ulf Johansson