Lönesänkningar för arbetarna – rekordutdelningar till aktieägarna
Konjunkturen försvagas mer än vad de flesta väntat. Industrifacken sänker sina lönekrav för att rädda jobben. Samtidigt kan aktieägare räkna med en rekordutdelning till våren 2013.
”Vi sänker våra lönekrav på grund av konjunkturläget”, meddelar fackliga företrädare från industrin på DN-debatt den 12 november, bland annat IF Metall, Unionen och GS, det nya facket skogs-, trä- och grafisk bransch.
LO går i år ut med ett gemensamt krav på 2,8 procent, minst 700 kronor mer i månaden. Vilket det givetvis finns prutmån på sedan arbetsköparna har sagt sitt.
Att lönerna kan sänkas är redan en realitet för anställda på SAS. Senast i förra veckan kom också facken på SSAB i Luleå och Borlänge överens med företagsledningen om lägre lön och minskad arbetstid.
Fackklubbarna har gått med på att minska arbetstiden för stålarbetarna till 80 procent och sänka lönen till 90 procent. Löneavdraget ska betalas tillbaka när SSAB har tillräckligt bra ekonomi för att göra det.
Hela situationen påminner om IF Metalls uppgörelse med arbetsköparna våren 2009 när arbetare fick sina löner sänkta på 400 industriföretag runt om i landet.
Samtidigt som industrifacken sänker sina lönekrav och även går med på sänkta löner kan ägarna frossa på aktieutdelning från ”krisande företag”. Under krisåren 2008/2009 kunde aktieägarna glädjas över 168 miljarder kronor i utdelning från 35 av börsens svenska storbolag.
År 2010 blev utfallet 137 miljarder och förra året 132 miljarder kronor.
Nu höjer man ribban till 138 miljarder kronor i utdelning för 2012, vilket är i nivå med rekordutdelningen 2007 på 140 miljarder kronor.
Visserligen är det än så länge bara en prognos, men analytikerna brukar inte vara helt fel ut när det gäller att hålla aktieägare på gott humör.
Samtidigt som anställda i storbolagen tvingas se fram emot allt bistrare tider med usla avtal och till och med sänkta löner passar samma företag på att förse aktieägarna med rekordutdelningar.
Mellan åren 2001 och 2011 fick aktieägarna dela på hela 1.129 miljarder kronor, nästan 103 miljarder kronor i genomsnitt varje år. Och till våren 2013 kan mycket väl tidigare rekord snart slås.
Det är alltså ingen brist på kontanter, i alla fall inte bland storföretagen i Sverige. Pengar som skulle komma väl tillpass för att vända konjunkturen istället för att stjälpa ekonomin för anställda och dra ner Sverige än mer i kris, arbetslöshet och elände.
Något att tänka på i dessa tider när facket tar på sig rollen att rädda vad som räddas kan. Låga avtal och lönesänkningar skonar inte ett enda jobb när börsbolagen samtidigt göder aktieägarna.
Däremot försämras ekonomi för anställda och samhället som helhet.