Hoppa till huvudinnehåll
Av

Lönedumpning på slakteri

På Nya Svenskt Fågelkötts slakteri i Håkanstorp utanför Vara arbetar inhyrda arbetare från ett litauiskt bemanningsföretag, utan att omfattas av svenskt kollektivavtal. Ett klockrent fall av lönedumpning, anser Svenska Livsmedelsarbetareförbundet.


– Vi har fått kännedom om att den litauiska arbetskraften jobbar på villkor som inte är förenliga med det kollektivavtal som ska finnas, säger Mikael Löthén från Svenska Livsmedelsarbetarförbundet till Sveriges Radio i Skaraborg.

Kajsa-Liza Axdorff är ombudsman för Svenska Livsmedelsarbetareförbundets lokalkontor i Skara. Hon berättar för Proletären att tidigare bedrevs verksamheten i Håkanstorp av ett företag som hette Svenskt Fågelkött AB.

När företaget nyligen gick i konkurs så bildades ett fastighetsbolag som köpte slakteriet för att i sin tur hyra ut det till ett litauiskt bolag. Det är detta bolag som nu billdat det svenskregistrerade företaget Nya Svenskt Fågelkött AB. Men arbetarna kommer från Litauen.

– När Nya Svenskt Fågelkött AB startade verksamheten vet jag att de hade en del egen personal, men idag har de inga anställda. Istället tar de in personal från ett bemanningsföretag från Litauen som saknar svenskt kollektivavtal, berättar Kajsa-Liza Axdorff.

Svenska Livsmedelsarbetareförbundet anser att de som arbetar på slakteriet ska omfattas av svenskt kollektivavtal. Kajsa-Liza Axdorff berättar att företaget till en början sade sig vilja gå med i en svensk arbetsgivarförening, och därmed omfattas av ett centralt avtal, men sedan gjort en helomvändning.

– Företaget motiverar sin vägran med att de inte har några egna anställda. Men det bedrivs ju arbete på arbetsplatsen och Nya Svenskt Fågelkött AB är ett företag som är verksamt i Sverige. Då menar vi från Livsmedelsarbetarförbundets sida att då ska de som jobbar där omfattas av svenskt kollektivavtal.

Till Sveriges Radio P4 i Skaraborg anger Nya Svenskt Fågelkötts ägare, Rosmaldas Dudutis, flera skäl till att han inte vill teckna avtal med facket.

– Redan när vi satte igång verksamheten insåg vi att vi inte kunde erbjuda heltidsanställningar utan bara jobb kanske två veckor i månaden. Därför vände vi oss till ett bemanningsföretag i Litauen som nu förser oss med arbetare. Vårt företag har alltså inga anställda som facket behöver skydda.

Att syftet med att hyra in litauisk arbetskraft inte bara handlar om att dumpa lönerna, utan också att pressa arbetarna till hårdare arbete, är inget som Rosmaldas Dudutis sticker under stol med.

– De svenskar som jobbade här när vi startade slutade redan efter några veckor på grund av att arbetet inte var på heltid. Sedan blev det också problem när vi bad de svenska arbetarna att utföra andra arbetsuppgifter som att städa eller hjälpa till på en annan avdelning. De ville helt enkelt inte jobba under sådana förutsättningar. Sedan är det också ett väldigt skitigt och tungt arbete som jag tror inte är attraktivt för svenskarna.

På P4 Skaraborgs hemsida vittnar en före detta anställd om den konkreta innebörden i Rosmaldas Dudutis uttalande; ”Jag han hålla med om att det är ett tungt arbete. Men jobba 8 timmar utan rast är inte normalt, och när man pratade med en utav de som jobbade i bemanningsföretaget så vågade de inte ens gå på toaletten. Helt sjukt.”

Kajsa Liza Axdorff från Svenska Livsmedelsarbetareförbundet vet inte hur många arbetare som idag är anlitade av företaget.

– Jag vet att när den tidigare ägaren drev slakteriet så var det ett 30-tal anställda.

• Vad har ni från fackets sida för möjligheter att driva igenom ett svenskt kollektivavtal för de här arbetarna?
– Vi kommer självklart att vidta åtgärder, men vad vi kommer att göra vill jag inte gå ut med i media.

• Hur vanligt är det med den här formen av lönedumpning inom livsmedelsbranschen?
– Vad jag vet är det här första gången inom industrin överhuvudtaget som något liknande händer, att ett företag driver verksamhet utan att ha några egna anställda.
Fakta

Lönedumpning på slakteri

Nya Svenskt Fågelkött AB
  • Företaget ägnar sig huvudsakligen åt slakt av värphöns.
  • Efter slakten fryser företaget hönsköttet in för att sedan sälja det vidare på export.
  • Slakteriet i Vara är ett av två i Sverige som tar emot hönskött.
  • Varje år slaktas omkring 5,5 miljoner värphöns i Sverige. Bara hälften går till matproduktion, 30 procent blir minkfoder och 20 procent destrueras, dvs kadavren bränns upp i speciella anläggningar.
  • Källor: P4 Skaraborg och Svenska Dagbladet