Krav på strejk mot nya elregler
TIll helgen förbereds protester i Skåne mot det beslut om de nya behörighetsregler som hotar att dumpa elektrikernas löner. Samtidigt väcks kravet på politisk strejk mot beslutet.
Proletären har tidigare rapporterat om Elsäkerhetsverkets beslut om att ändra behörighetsreglerna för landets 50000 elektriker. Beslutet innebär att elektriska arbeten inte kommer att kräva det anställningsförhållande som tidigare krävdes.
Rent praktiskt försvinner den svenska modellen där en behörig person på ett elföretag ansvarar för elinstallationerna samt kontrollen av certifikat och erfarenhet hos de anställda. Ett företag kan efter årsskiftet anställa icke utbildad arbetskraft genom bemanningsföretag.
Följden blir att de som utför elarbeten inte nödvändigtvis känner till riskerna.
Det kommer även att möjliggöra import av underbetald arbetskraft från Östeuropa, vilket riksdagen bekräftar på sin hemsida. Enligt ett kommittédirektiv från näringsdepartementet är dagens regler föråldrade och hänvisar till EU:s bestämmelser om den fria rörligheten.
När direktivet granskas närmare framträder en annan bild än den som elarbetsgivarna (EIO) för fram. Enligt EIO behövs förändringarna i behörighetsreglerna för att garantera elsäkerheten, trots att Sverige har en erkänt hög elsäkerhet i internationell jämförelse. Men i direktivet står det klart och tydligt att Europakommissionen (motsvarande EU:s regering) tog ett beslut 2005 om att anpassa och förenkla möjligheten för yrkeskvalificerade att få sitt yrkeskunnande erkänt i annat EU-land.
Kanske låter skrivningen krånglig men i praktiken innebär den att lågbetalda yrkesarbetare från östeuropeiska EU-länder ska kunna importeras till exempel Sverige av arbetsgivarna för att dumpa löner och anställningsvillkor.
Kommunistiska Partiet hävdade redan vid EU-omröstningen 1994 att en anslutning till unionen öppnar för lönedumpning. Det bekräftades när byggnads- och elektrikerförbundet dömdes för en blockad mot ett skolbygge i Vaxholm 2004. Under blockaden och de efterföljande rättsprocesserna gav Svenskt Näringsliv ekonomiskt stöd till det lettiska byggföretaget som var satt i blockad.
Utan att vara allt för konspiratorisk så kan det antas att EIO har drivit frågan om ändrade behörighetsregler för att kunna sänka priset på elektrikernas arbetskraft. Då ska det också påpekas att elarbetsgivarna och olika offentliga institutioner var i majoritet i elsäkerhetsrådet som utredde och granskade behörighetsreglerna innan beslutet. Situationen för Sveriges elektriker blir därför än svårare eftersom inte bara elarbetsgivarna driver på försämringarna utan också svenska staten genom elsäkerhetsverket och EU-lagstiftningen.
Trots den samlade attacken finns en vilja till motstånd inom elektrikerförbundet. I verksamhetskretsen i Skåne har ett uttalande om politisk strejk antagits. Uttalandet har skickats till alla fackklubbar inom Svenska elektrikerförbundet och en gryende opinion kan skönjas.
Kravet på politisk strejk har visat sig framkomlig i vårt grannland Norge. Liknande regler planerades men drogs tillbaka efter en strejk från norska elfacket. Likaså har Hamnarbetarförbundet i Sverige strejkat politiskt för att stoppa EU:s hamndirektiv med lyckat resultat. Den kritiske kan hävda att Norge står utanför EU och därför kan motsätta sig förändringarna vilket är sant. Lika sant är att hamnarbetarna har lyckats besegra EU-byråkratin vid flera tillfällen, trots det svenska EU-medlemskapet.
Elektrikerna i Skåne har inte stannat vid kravet på politisk strejk utan har även kallat till en manifestation mot Elsäkerhetsverkets beslut. Den 14 september kommer de att uppmärksamma allmänheten om statens attack mot deras rättigheter. Genom flygblad och tal från yrkesmän kommer manifestationen att bli ett första steg mot att tvinga fram en reaktion från Elsäkerhetsverket men även från förbundsstyrelsen som avgör om politisk strejk.
Förbundsstyrelsen har hittills varit förvånansvärt tysta i frågan om politisk strejk. Enligt en ombudsman från förbundet som Proletären varit i kontakt med kommer de att förlita sig på förhandlingar med arbetsgivarna.
Utan att konkret veta vad förhandlingarna består i är linjen oroväckande. Byggnads har efter Vaxholmsdomen tvingats se hur arbetsgivarna importerat billig arbetskraft från Östeuropa till den svenska byggsektorn. Importen har utgjort ett vapen för byggnadsarbetsgivarna i förhandlingarna med byggnads.
I ett färskt exempel från Östergötland har byggarbetsgivarna vägrat att förhandla fram löneuppgörelser. Där har de istället anlitat utländsk arbetskraft genom bemanningsföretag för att komma runt det svenska löneläget. En sådan situation kan bli en realitet för elektrikerna i framtiden.
Därför är elektrikernas manifestation krav på politisk strejk viktig och beundransvärd.