Kapitalistisk kris leder till avtalsdumpning
Varför uppstår avtalsdumpning och försämringar inom den offentliga sektorn? Svaret finns i 1970-talets ekonomiska kris. New public management och offentlig upphandling är konsekvenser av jakten på ständigt nya vinster. Den behovsstyrda verksamheten ersätts av villkorspress och privatisering.
När konjunkturen mattades av under 1970-talet genomgick kapitalismen en kris. Det blev allt svårare att återinvestera vinster på ett lönsamt sätt. För att lösa problemet riktades blickarna mot en enorm marknad som var stängd för privat vinstdrivning, det vi kallar välfärden. För att få avkastning på kapital började ekonomer och ideologer inom borgerligheten skapa teorier, metoder och argument för att öppna upp den offentliga sektorn.
En av dessa metoder var New public management med ledord som interndebiteringssystem, målstyrning och upphandling. För att införa kapitalistiskt tänkande inom den offentliga sektorn började patienter kallas för brukare och medborgare för kunder som konsumerade tjänster. Sakta men säkert började kapitalismen leta sig in i välfärden.
Tidigare var den kommunala verksamheten i Göteborg uppbyggd kring förvaltningar. Under 1980-talet genomdrev socialdemokraten Göran Johansson en bolagisering av den kommunala verksamheten. Idag gäller kapitalistisk lönsamhetsprincip inom de kommunala bolagen. Sophämtningen är utlagd på upphandling och därför konkurrensutsatt. Utvecklingen har varit densamma över hela landet. I Stockholm ledde den till en intressant konflikt 2009. Sophämtningen lades ut på upphandling och Liselott Lööw AB fick uppdraget.
Företagets plan för att göra vinst, trots sitt låga anbud till kommunen, var att sänka lönerna och öka arbetstiden. Försöket möttes av vild strejk från sopgubbarna. Ett liknande exempel var vårens konflikt på Öresunds-tågen där tågarbetarna avskedades för att återanställas på timmar.
Det lagstadgade kravet på upphandling leder till press på löner och villkor. Företagens vapen i konkurrensen blir slimmade organisationer och allt större arbetsbörda på den enskilde. Upphandlingssystemet gäller över hela EU och innefattar bland annat proportionalitetsprincipen. Den innebär att krav som ställs i upphandlingen ska stå i proportion till syftet med det som ska upphandlas. Krav på goda arbetsförhållanden står då i motsats till att den billigaste aktören vinner upphandlingen. Goda villkor för arbetarna blir en konkurrensnackdel när vinnaren ska koras.
En ivrig försvarare av lagen om offentlig upphandling är Svenskt Näringsliv. Organisationen motarbetar varje diskussion och förslag om reglering. New public management och lagen om offentlig upphandling har möjliggjort en strategisk framflyttning av kapitalets positioner i Sverige. Det förklarar varför Svenskt Näringsliv oroas av begränsningar av vinster i välfärden.
Vad är då Kommunisternas linje? Lösningen är att driva ut kapitalismen ur den offentliga ekonomin. Inom alla sektorer oavsett om det handlar om sopor, skola eller vård måste den kapitalistiska logiken ersättas av en planerad verksamhet som ser till medborgarnas behov. Under rådande förhållanden kommer försämringarna att fortsätta. Slutligen väntar privatisering när den offentliga verksamheten steg för steg försvagats av konkurrensen.
Göteborg står inför det sista steget i processen om vi ska tro tjänstemännen i kommunen. Rådet från tjänstemännen efter en översyn av de kommunala bolagen blev privatisering. Ett råd som säkerligen välkomnas av Svenskt Näringsliv.