Kamerunier utan rättvisa

Enligt åklagaren Christina Voigt vid internationella åklagarkammaren i Stockholm, går det inte att bevisa att kamerunierna varit i en sådan nöd att det skulle hålla som människohandel i rätten.

När gästarbetarnas belägenhet avslöjades av Uppdrag granskning förra året var facket, riksdagen och regeringen ense om att sådana vidrigheter inte ska förekomma på den svenska arbetsmarknaden.

Reaktioner mot hur kamerunierna utnyttjades blev kraftiga, som om det bara var ett misstag i ett annars acceptabel tillstånd på arbetsmarknaden.

Men Skogsnicke AB i Vännäs var och är inget undantag. Sverige är i dag ett paradis för ohämmad jobbtrafficking, sedan EU-domstolen körde över föreningsrätten och därmed underkände traditionellt fackligt arbete i och med Lavaldomen.

Efter det har regeringen med stöd av Miljöpartiet infört ett regelverk som i praktiken ger företag fria händer att ”anställa” gästarbetare på löften om en timlön på till exempel 120 kronor. Men väl i Sverige blir det bara svältlön efter månader av hårt slit, i bästa fall.

Skogsplanterarna från Kamerun är bara ett av flera fall där gästarbetare lurats till Sverige av jobbtraffickingföretag. De blev lovade 18500 kronor i månaden plus traktamente, vilket motsvarar en årslön i Kamerun. Arbete skulle vara i sex månader.

Det var på det löftet som kamerunierna satsade allt de ägde för att resa till Sverige och en möjlighet att få ett bättre liv när de återvänt hem igen. Den som gav löftet var Niklas Gotthardsson som äger Skogsnicke AB.

Gotthardsson skrev ett anställningserbjudande som Skogsfacket accepterade och som därmed också blev godkänt av Migrationsverket. Arbetsuppgiften var att plantera skog åt bland andra Holmen och SCA.

Men efter påbörjat arbete förändrades villkoren. Nu blev det bara 6000 kronor som Skogsnicke betalade ut för en månads slit i skogen samtidigt som arbetsperioden sänktes till tre månader.

De var också tvungna att betala dyra avgifter till Gotthardsson för att få komma till Sverige och arbeta. Han hotade dessutom de gästarbetare som klagade på usla villkor att han skulle förstöra deras hus i Kamerun.

– Det är ju ren människohandel vi pratar om här, blev Tommy Andersson, avtalssekreterare GS-facket, kommentar efter att kameruniernas situation uppdagats.

En polisanmälan gjordes och de flesta kamerunierna blev kvar i Sverige, som papperslösa. Utan bostad, pengar och jobb. Och utan pengar till sina skulder vågade de inte åka hem.

Det har gjorts en insamling och blivit en uppgörels med facket som gav 70 000 kronor till varje arbetare. SCA och Holmen har också skänkt en symbolisk summa. Men pengarna har gått åt till räntan på lånet för resan och till och kostnaderna för vistelsen i Sverige.

Kamerunierna stannade därför kvar i väntan på åtalet och en dom som ger dem rätt att få sina lagliga pengar. Men åklagaren Christina Voigt anser att hon inte kan bevisa att det är frågan om människohandel i det här fallet.

Människohandel (trafficking) är olagligt frihetsberövande av människor i syfte att utnyttja dem i tvångsarbete genom löfte om bättre förhållanden.

FN:s speciella rapportör om människohandel, Joy Ngozi Ezeilo, menar att människohandel kan kopplas till kränkningar av flera andra grundläggande mänskliga rättigheter:

”Rätt att vara fri från tvångsarbete, rätt att åtnjuta rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, rätt till lön, rätt till lika ersättning för arbete av lika värde utan åtskillnad av något slag”.

För Christina Voigt väger sådana mänskliga rättigheter lätt. Hon räddar hellre skinnet på Skogsnicke AB, SCA, Holmen, Migrationsverket, facket och regeringen än att åtala någon och därmed ge kamerunierna rätt i att de utsatts för människohandel.

Det skamliga beslutet från internationella åklagarkammaren i Stockholm är ett besked om allt är i sin ordning. Jobbtrafficking så som den fungerar i dag kan fortsätta utan att rättsväsendet ingriper.

Det betyder att det bara är en tidsfråga innan nästa vidriga tillämpning av människohandel uppdagas i svensk media. Skall FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna följas också i Sverige återstår bara ett förbud mot att bedriva denna människohandel.