”Jag vill varna andra”

Cesar Altamirano Cieza är byggnadsarbetare från Peru. Han har arbetstillstånd i Spanien, vilket ger honom tillstånd att arbeta även i övriga EU-länder. Han är alltså inte papperslös, men han har tvingats till villkor liknande de som många papperslösa utsätts för. Med en viktig skillnad. Cesar Altamirano Cieza vågade protestera när han behandlades orättvist, och han kan träda fram med namn och bild och berätta sin historia för Proletärens läsare.

– Det är svårt att få jobb i Spanien just nu. I augusti förra året fick jag erbjudande om att komma till Sverige och jobba som snickare, inleder Cesar Altamirano Cieza sin berättelse.

På plats i Sverige tog Cesar Altamirano Cieza kontakt med Skatteverket, där han fick ett provisoriskt personnummer för att kunna betala skatt.

– Den 25 varje månad fick jag lön helt lagenligt, men den 26 kom arbetsledaren och krävde tio kronor för varje arbetad timme. Det är samme man som erbjöd mig jobb i Sverige.

I närmare tio månader accepterade Cesar Altamirano Cieza att betala en del av sin lön till arbetsledaren, men till slut fick han nog och vägrade att ge honom mer pengar.

– När jag vägrade att betala så blev arbetsledaren aggressiv. Han använde sig av ett maffialiknande sätt, och sa kränkande saker till mig.

– En dag när jag duschat efter jobbet kom arbetsledaren och sa till alla andra att gå ut ur omklädningsrummet. När jag var ensam så attackerade han mig, han knuffade upp mig mot väggen och sa att om han inte fick ”sin del” så skulle han skada mig allvarligt.

När hoten och trakasserierna blev för många valde Cesar Altamirano Cieza att säga upp sig från företaget. Men han vet inte ifall alla turer med uppsägningen gått rätt till. Han kan ingen svenska, och den enda spansktalande bland företagets chefer är arbetsledaren.

– Jag ville ha ett papper på att jag jobbat för företaget, men jag vet inte vilka regler som gäller i Sverige. Arbetsledaren hittade på lagar och hotade mig med att hålla inne lönen.

Vi träffar Cesar Altamirano Cieza utanför föreningen Crossroads lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Crossroads är ett sam- arbete mellan bland andra Stockholms stad, Stockholms stadsmission, Frälsningsarmén och Arbetsförmedlingen som arbetar med stöd och information åt utländska EU-migranter.

Genom Crossroads fick han före sommaren kontakt med Fackligt center för papperslösa. Men det är oklart om det finns något som facket kan göra för att hjälpa Cesar Altamirano Cieza.

– Jag har visat mina papper för facket, och på ytan är allt i sin ordning. Men jag är inte ute efter hjälp, jag vill ge uppmärksamhet åt en orättvisa.

Han har också polisanmält arbetsledaren för olaga hot.

– Men hittills har det inte hänt någonting, berättar Cesar Altamirano Cieza.

Han säger att arbetsledaren på företaget satt i system att kräva alla anställda på en del av lönen. Däremot vet han inte om det är sanktionerat från företagsledningen.

Av de tidigare jobbarkompisarna, som samtliga kommer från Peru, är det ingen som vågar protestera. Cesar Altamirano Cieza väljer också att inte berätta företagets namn.

– De är rädda för att förlora jobbet. Jag pratade så sent som idag med en vän som jobbar kvar. Han kritiserar mig för att jag slutade och säger att jag skulle ha haft jobbet kvar om jag fortsatt betala en del av min lön till arbetsledaren.

Idag har Cesar Altamirano Cieza lämnat företaget, som gör entreprenadjobb åt flera stora svenska företag. Han har fått lite ströjobb som städare, men inget nytt arbete som snickare.

Föräldrarna bor i Spanien, och kanske återvänder Cesar Altamirano Cieza dit även om utsikterna att få jobb i det krisdrabbade landet är små. Han berättar att familjen bott i Spanien i flera år och allt mer förlorat kontakten med Peru.

– Jag vill i alla fall inte komma tillbaka till byggföretaget, men jag vill varna andra. Jag kan ingen svenska, därför kunde arbetsledaren utnyttja mig och de andra, avslutar Cesar Altamirano Cieza.