Internationell hamnarbetarkamp – ”Vi kommer att segra"

Publicerad 3 mars 2017
Jordi Aragunde är hamnarbetare från Barcelona och generalkoordinator i IDC. De spanska hamnarbetarna är under hård attack från EU-kommissionen och den spanska regeringen.
Jordi Aragunde är hamnarbetare från Barcelona och generalkoordinator i IDC. De spanska hamnarbetarna är under hård attack från EU-kommissionen och den spanska regeringen.

– Vi vill vara ett exempel för andra arbetargrupper. Jag är helt säker på att vi kommer att segra, säger Jordi Aragunde som är generalkoordinator i IDC, International Dockworkers’ Council, den stridbara fackliga international som Hamnarbetarförbundet tillhör.

Det är bråda dagar för Jordi Aragunde och IDC. Hamnarbetarna i Spanien är under hård attack från EU-kommissionen och den spanska högerregeringen. Samtidigt fortgår konflikten i Göteborgs hamn och förra veckan satt Jordi Aragunde i möte med Henrik Kristensen som är vd för APM Terminals i Göteborg.

Väl hemkommen till Barcelona berättar Jordi Aragunde för Proletären om träffen med APMT i Göteborg och om de spanska hamnarbetarnas kamp för sina arbeten.

Mötet med Hamnfyrans motståndare i konflikten i Göteborgs hamn blev resultatlöst. Jordi Aragunde säger att de från IDC:s håll hoppades att APMT åtminstone skulle erbjuda en möjlighet till dialog för att kunna frigöra de låsta positionerna. Fåfänga förhoppningar, skulle det visa sig.

– Det enda de erbjöd oss var att ta in medlare om vi stoppade alla våra aktioner. Men samtidigt förbehöll de sig själva rätten att fortsätta förändra arbetsvillkoren och de sociala villkoren för arbetarna. Det är helt oacceptabelt och något som vi inte förväntade oss från ett företag av APMT:s storlek.

– Vi lämnade naturligtvis mötet utan att ha nått en överenskommelse. I tolv månader har vi varit i konflikt med företaget och på tolv månader har de försämrat mer än 150 villkor för arbetarna.
APMT:s agerande i Göteborg är dock inte representativt för Maerskkoncernen i stort, menar Jordi Aragunde.

– I andra delar av världen arbetar vi med dem och det som händer i Göteborg händer inte på andra ställen. Jag vill inte tro att det är en enhetlig hållning från Maerskgruppen.

Det är fredag eftermiddag när Proletären ringer upp Jordi Aragunde. Några timmar tidigare har den spanska regeringen antagit ett långtgående dekret om att avreglera de spanska hamnarna. Om en månad ska kongressen rösta om huruvida dekretet ska bli lag.

Regeringens lagförslag är baserat på en dom från EU-domstolen som säger att det nuvarande systemet, där redarna bara får använda registrerade hamnarbetare, strider mot EU-rätten.

Inte helt olikt alliansregeringens behandling av Lex Laval i Sverige passar den reaktionära spanska regeringen på att försöka försämra ännu mer för arbetarna än vad EU-domen kräver. Utbildade och fackligt anslutna hamnarbetare ska ersättas av tillfälligt anställda som ska göra det riskfyllda jobbet så billigt som möjligt. Men regeringen kommer inte att lyckas, säger Jordi Aragunde.

– Infrastrukturministern är en kamikazepilot. Han tror att de kan krossa hamnsektorn utan vidare men det kommer vi inte att tillåta. Vi kommer inte låta 6200 familjeförsörjande hamnarbetare vara arbetslösa om tre år, vilket är vad dekretet skulle innebära.

Jordi Aragunde säger att regeringen, med EU-kommissionen i ryggen, vill slå sönder den sista starka arbetarsektorn i Spanien. Den fackliga organisationsgraden i hamnarna är över 95 procent, sammantaget bland arbetarna i Spanien är den lägre än tjugo procent.

– Vi kommer att slåss på alla nivåer. På lokal nivå i hamnarna, på politisk nivå och på internationell nivå med stödaktioner. Som Lenin sa, om vi är enade och agerar intelligent kan vi riva vilken mur som helst. Vi vill vara ett exempel för andra arbetare och visa våra kamrater i andra yrkesgrupper att kampen är vägen till seger.

Spansk media har på sistone varit full av uppgifter om hur privilegierade landets hamnarbetare är. Jordi Aragunde ger inte mycket för högerpropagandan.

– Det är helt galet. Varje dag höjer de lönen för oss i tidningarna. Jag tycker inte heller det är särskilt privilegierat att få dö i en arbetsplatsolycka som en trebarnspappa gjorde här i Barcelona för två månader sedan. Om vi var privilegierade hade politikerna jobbat i hamnen istället för att vara politiker.

Jordi Aragunde är övertygad om att hamnarbetarna både i Spanien och i Göteborg kommer att segra, genom enighet och internationell solidaritet.

Han berättar att IDC är beredda att vägra behandla Maerskgruppens gods om APMT inte backar i konflikten i Göteborg. Det planeras också för solidaritetsaktioner i början av mars till stöd för de spanska hamnarbetarna, tre timmars strejk i europeiska hamnar och en timmes strejk i utomeuropeiska hamnar.

– Vi kommer att skicka ett meddelande till både Sverige och Spanien om att vi inte tänker tillåta det som hände i Liverpool för 22 år sedan, när hamnarbetarna kämpade mot Margaret Thatchers politik utan ett starkt internationellt stöd i ryggen.

IDC, som idag har fler än 100.000 medlemmar i sammanlagt 41 länder, hade fortfarande inte bildats när hamnarbetarna i Liverpool till sist förlorade den långdragna kampen för sina jobb. IDC föddes ur det internationella nätverk som växte fram i solidaritet med de avskedade arbetarna i Liverpool.

– Nu har vi verktyget för att vinna och det är jag helt säker på att vi kommer att göra.