Hoppa till huvudinnehåll
Av

Inställd strejk gav tveksamt byggavtal

Bara tolv timmar innan den varslade byggstrejken skulle utlösas blåstes den av. Dörren öppnades aldrig för arbetarkamp sedan ledningen för Svenska Byggnadsarbetarförbundet och arbetsköparna i Sveriges Byggindustrier, BI, accepterat medlarnas bud. Därmed stoppade strejken som skulle ha kostat byggkapitalisterna 100-200 miljoner kronor om dagen.


Uppgörelsen är en kompromiss som i korthet innebär att det huvudkrav som Byggnads drivit blir verklighet, att huvudentreprenören ska ha ett ansvar för alla firmor på arbetsplatsen.

Men huvudentreprenören slipper ta det ekonomiska ansvaret, så kallat solidaransvar, vilket Byggnads krävt för att se till att alla som jobbar får ut den avtalade lönen.

Istället ska alla byggfirmor med kollektivavtal bygga upp en fond där drabbade arbetare kan få ut den felande lönen. Men det sker först efter en komplicerad, närmast byråkratisk procedur av förhandlingar och till sist genom ett avgörande i en särskild partsammansatt nämnd med neutral ordförande.

– Jag är oerhört stolt och glad över att vi idag har tagit detta historiska steg, säger en nöjd Johan Lindholm, ordförande i Byggnads, på förbundets hemsida.

– Sverige behöver ett huvudentreprenörsansvar och det har vi fått nu. Byggnads medlemmar kan känna sig stolta, starka och trygga en dag som denna.

LO:s tidning Arbetet rapporterar om liknande tongångar från motpartens Ola Månsson, vd för BI.

– Vi har hittat en lösning som tar ansvar för våra medlemmar och som kan hjälpa oss att skapa ordning och reda. Om ett företag är oseriöst så finns det en försäkring. Det är en trygghet.

Det faktum att både fack och arbetsköpare är samstämmigt nöjda gör att det krävs is i magen för att så här omgående värdera resultatet.

I skrivande stund tisdag förmiddag vet vi inte hur ”stolta, starka och trygga”, de 1400 byggnadsarbetare är som denna morgon gått till jobbet, precis som de gjort alla andra dagar, istället för att som planerat få ta en allvarligt syftande strid i kampen mot låglönekonkurrens och inhyrda ruffelfirmor.

Eller för den skull hur majoriteten av Byggnads medlemmar ser på resultatet av den mer än årslånga ordstriden kring kravet på huvudentreprenörsansvar?

Svaret på frågorna hänger i luften – för alltid. Därför att den svenska fackföreningsrörelsen aldrig tillåter medlemmarna att själva demokratiskt få besluta om avtal, eller för den skull om strejker, genom medlemsomröstning.

Så har det varit i över femtio år, men så måste det inte vara. Toppstyrningen är en av de grundläggande orsakerna till svenska fackföreningars flathet, den för kampvilliga arbetare så förhatliga socialdemokratiska klassamarbetsanda som genomsyrar alla LO-förbund.

Men en första värdering av avtalet utifrån ett arbetarperspektiv är givetvis på sin plats. Otvivelaktigt är då att Byggnads fått gehör för sitt grundläggande avtalskrav på ett huvudentreprenörsansvar. Lika klart är att de stora byggjättarna, som oftast är huvudentreprenörer, på ett för dem lika elegant som lönsamt sätt glidit undan det ekonomiska ansvaret, så kallade solidaransvaret, för sina underentreprenörer.

Det är på denna punkt om arbetsköparna i BI stenhårt sagt ett blankt nej. Av principiella skäl; ingen enskild kapitalist ska tvingas ta ekonomiskt ansvar för andra kapitalister.

Här handlar det ytterst om att slå vakt kring aktieägarnas profiter. Bara i fjol delade de fyra stora byggjättarna i Sverige ut 4600 miljoner kronor i aktieutdelning.

Kompromissen som parterna köpte är den fond som ska byggas upp och som träder i kraft 1 januari 2015 och ur vilken sedan en partssammansatt så kallad OR-nämnd kan dela ut ersättning till anställda som inte får lön på kollektivavtalsnivå hos underentreprenörer. Fonden ska solidariskt byggas upp av byggkapitalisterna och utdelningen omgärdas av ett omfattande regelverk som ännu inte är klart i detalj.

Klart är att en firma som anlitar underentreprenörer ska se till att dessa följer reglerna om huvudentreprenörsansvar. Här menar Byggnads att över tid kommer det att etableras ett system på svenska byggen som ger ordning och reda och där det ingår både stabila löner och säkrare arbetsmiljö.

Det måste dock påpekas att förhandlingsrätten i dessa frågor ligger hos Byggnads Regioner, långt över huvudet på medlemmarna i ett bygglag. Om det inte går att uppnå enighet på denna nivå förs frågan till Byggnads centralt där ombudsmännen avgör om saken ska prövas i OR-nämnden. En förutsättning är att huvudentreprenören är medlem i BI.

Vet också att OR-nämnden aldrig kan betala ut mer än 12 veckors lön.

Byggnads har skramlat med strejkvapnet och otvivelaktigt fått ett avtal om huvudentreprenörsavtal som arbetsköparna i BI under ett drygt år sagt blankt nej. Om det var rätt att blåsa av strejken eller ej kan bara avgöras ute i verkligheten av Byggnads medlemmar.