Hoppa till huvudinnehåll
Av

Förlorar jobbet för femte gången

– Vi misstänker att företaget tar chansen att säga upp sina egna anställda för att istället anlita bemanningsföretag. Det säger Jesper Pernhall, byggnadsarbetare i Västerås. Om två veckor blir han arbetslös.


Byggjätten NCC redovisade förra året en rekordvinst på 2537 miljoner kronor. Bara för årets sista kvartal var vinsten 1252 miljoner kronor, före skatt. Ett halvår senare varslar NCC ett sextiotal anställda i Västerås om uppsägning. 43 arbetare förlorar jobbet. De med kortast uppsägningstid tvingas sluta redan om två veckor. Byggnadsarbetaren Jesper Pernhall är en av dem.

– Företaget säger att vinsterna är för låga. Det har gjort många förbannade. Men framförallt är det uppgivenheten inför att bli arbetslös som dominerar bland jobbarkompisarna.

Bara några hundra meter från järnvägsstationen, med utsikt över såväl centrala Västerås som Mälarens vatten, bygger NCC bostadsrätter. Ett stort bygge som pågått sedan ett och ett halvt år. Boende har flyttat in i ett av husen, men de kommer att få bo grannar med en byggarbetsplats en bra tid framöver. Ytterligare tre hus är påbörjade, liksom ett parkeringshus. Dessutom ska ännu ett antal bostadshus påbörjas en bit härifrån.

Ändå anser sig NCC inte ha användning för Jesper Pernhall och hans jobbarkompisars arbetskraft.

– Vi misstänker att det här är en medveten strategi från företagets sida. De tar chansen att säga upp sina egna anställda för att istället anlita bemanningsföretag.

Jesper Pernhall möter upp på byggarbetsplatsens parkering. I arbetarnas omklädningsrum utrustas vi med skyddshjälm och en gul reflexväst, för att sedan få en rundvisning i ett av husen.

Det är ännu ett tag till inflyttningsdatum, men påbörjade parkettgolv och praktfulla inredningsdetaljer ger oss en föraning om de blivande lägenheternas exklusivitet.

Så får hugade spekulanter också vara beredda att ta på spenderbyxorna. De billigaste lägenheterna är utannonserade för 1,2 miljoner kronor, de dyraste kommer att kosta omkring sju miljoner. Miljoner som kommer att bli till nya vinster för NCC, och som skulle kunna användas för att undvika uppsägningarna.

– Om det nu inte finns jobb för stunden kunde väl företaget ha lite is i magen och ta en del av vinsterna för att sätta oss på låda tills de kommer nya uppdrag, anser
Jesper Pernhall.

– Och så tycker jag att en del av vinsterna kunde använts till skäliga avgångsvederlag åt de som är äldre. De är redan utslitna och många är deltidssjukskrivna. När vi går hem kommer medelåldern att höjas kraftigt.

Jesper Pernhall berättar hur han på informationsmöten ifrågasatt att företaget inte använder de höga vinsterna till att undvika varsel. Lite oväntat har han då fått mothugg från Byggnads representant.

– Det tog mig hårt. Han som ska föreställa vår representant, och är en inbiten sosse, sitter och försvarar företaget.

Det är inte första gången som Jesper Pernhall blir uppsagd från NCC. Sedan 2006 har han blivit varslad fem gånger, och vid fyra av dessa tillfällen har varslen blivit till uppsägningar.

– Vi har ju rätt till återanställning i nio månader, men det känns som att de kommer att vänta ut den tiden för att kunna anlita bemanningsföretag, säger Jesper Pernhall.

Byggbranschen har förändrats under de år som Jesper Pernhall varit yrkesverksam. De uppsagda arbetarnas farhågor om att NCC kommer att ersätta de med inhyrda från bemanningsföretag är inte tagna är luften. De stora byggföretagen har i allt större utsträckning valt att minska andelen egen anställd personal. NCC är inget undantag, vilket arbetarna på bygget i Västerås kunnat se med egna ögon.

– Förra året varslade NCC i Uppsala, berättar Jesper Pernhall. Under uppsägningstiden var flera av de utlånade hit till bygget. Efter att varslen trätt i kraft kom de tillbaka som inhyrda, på kontrakt som var en vecka åt gången.

För de byggnadsarbetare som nu blir arbetslösa ser möjligheterna att få nya jobb i Västerås mörka ut. Intresset från stadens övriga byggföretag har varit svagt, och den jobbcoach som facket anställt som stöd åt de uppsagda har inte kunnat föreslå andra arbeten än för bemanningsföretag.

– Vi vill verkligen inte ge oss in i bemanningsbranschen, det är alldeles för osäkert. De flesta av oss har familj och hus att tänka på.

Själv är Jesper Pernhall nybliven pappa, vilket gör oron större än vid tidigare uppsägningar.

– Det har varit jobbigt varje gång men nu är det extra stressigt. Tankarna kretsar kring det här hela dagarna.

Vi tar hissen upp till husets sjätte och högsta våning. Den friska men kyliga höstluften slår emot oss, när vi går ut på de blivande balkongerna för att beskåda den imponerande utsikten som framtida boende kommer att kunna njuta av.

– Det är den här vyn de tar betalt för, säger Jesper Pernhall med en gest ut mot en glittrande blank Mälaren.

När vi vänder blickarna in mot centrala Västerås kan Jesper Pernhall peka ut flera bostadshus som han själv har varit med att bygga. Samtliga dyra bostadsrätter. Med undantag för det kommunala bostadsbolagets hyresrätter, där månadshyran räknas i femsiffriga belopp.

– Det kan omöjligt finnas marknad för att bygga så mycket dyra bostäder. Så många höginkomsttagare finns det inte i Västerås, säger Jesper Pernhall.

Medan vi njuter av utsikten och höstsolen återvänder samtalet till det allt osäkrare läget på landets byggarbetsplatser, där arbetarkollektivet blivit allt mer splittrat. Osäkra anställningar och bemanningsföretag, liksom låglönekonkurrens och åsidosatt arbetsmiljö är återkommande teman i samtal med byggnadsarbetare.

– Vi har haft en stark laganda. Vi har haft bra lagbasar och vi har backat upp varandra. Men NCC har varit effektiva med att slå sönder fungerande arbetslag genom omplaceringar, berättar Jesper Pernhall.

– Jag tycker fortfarande att det finns ett starkt medvetande hos de flesta, men tyvärr har det också blivit vanligare med en rasistisk jargong på byggena. Många reagerar på fel sätt mot att företagen anlitar billig arbetskraft från Östeuropa.

I vårens avtalsrörelse var ett av Byggnads huvudkrav att huvudentreprenören också ska ha ansvaret för att det hålls ordning och reda bland underentreprenörerna, då de sistnämnda som regel anlitas för att minska kostnaderna vilket går ut över arbetarnas villkor.

Trots ett uppmärksammat strejkvarsel och stark stridsvilja bland fackets medlemmar så löpte Byggnads aldrig linan ut. Den viktiga frågan om ordning och reda på arbetsplatserna hänsköts till en partsgemensam grupp.

– När facket var här och håll möten under avtalsrörelsen så var vi tydliga med att vi inte ville se mer eftergifter. Vi sa bestämt ifrån att vi inte ville ha fler samarbetsgrupper, och Byggnads representanter höll med oss. Men i slutändan blev det så ändå, berättar Jesper Pernhall.

Inför Byggnads stundande kongress har byggnadsarbetare i Kommunistiska Partiet, där Jesper Pernhall är medlem, tagit initiativ till att skriva motioner i ett flertal aktuella frågor. Bland annat med kravet att facket ska verka för att bemanningsföretagen förbjuds.

– Jag hoppas kunna få med mig några jobbarkompisar bakom en motion innan jag slutar. Just frågan om bemanningsföretagen är ju så påtaglig för oss, säger Jesper Pernhall.

Vi tar hissen tillbaka till markplan. På väg tillbaka till byggbaracken möter vi en strid ström av arbetare som är på väg tillbaka till arbetet efter förmiddagsrasten.

Även Jesper Pernhall ska återgå till arbetet, det saknas inte arbetsuppgifterna de veckor han har kvar att arbeta. Vad som händer sedan är ännu ett oskrivet kort. Kanske blir det jobb i Norge, även om det innebär att vara borta från familjen flera veckor i sträck.

– Min sambo stöttar mig om jag väljer att jobba i Norge. Men det är nog lättare för henne att göra det nu när jag är hemma klockan fyra varje dag, än om jag är borta två veckor i sträck.

Så ser den fullständigt ologiska ordningen ut i dagens Sverige. Samtidigt som det råder brist på bostäder byggs det bara dyra lyxlägenheter för ett litet fåtal. För arbetslösa byggnadsarbetare är alternativet att lämna hem och familj och åka utomlands för att förtjäna sitt uppehälle.

– Det borde byggas hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i. Då skulle vi inte behöva bli av med våra jobb, avslutar Jesper Pernhall.