Förare i uppror mot Keolis

Publicerad 22 mars 2017
Även om Keolis nya rutiner för schemaläggning var det som utlöste bussförarnas protest, var det många krav som syntes på plakaten i demonstrationen. Bussförarna har helt enkelt mycket att vara förbannade över.
Även om Keolis nya rutiner för schemaläggning var det som utlöste bussförarnas protest, var det många krav som syntes på plakaten i demonstrationen. Bussförarna har helt enkelt mycket att vara förbannade över.

200 bussförare i Stockholm protesterade förra veckan mot arbetsköparen Keolis ny rutiner för schemaläggning. Men det är bara den senaste av många försämringar som skapat ett uppdämt missnöje bland arbetarna.

Bilder
Fakta och bakgrund
Busstrafiken i Stockholm
  • 1925 tog kommunala Stockholms spårvägar (SS) över busstrafiken i staden. 1967 blev SS till Storstockholms lokaltrafik (SL), ägt av Stockholms läns landsting.
  • 1991 bildades SL Buss och det var inte längre självklart att trafiken skulle bedrivas i offentlig regi.
  • 1993 genomfördes den första upphandlingen av busstrafiken.
  • 1999 gick SL Buss och Örebrobolaget Näckrosbuss samman och bildade Busslink.
  • 2003 sålde SL 70 procent av Busslink till franska Keolis som även köpte resten 2010 och Busslink blev Keolis Sverige.
Keolis
  • Keolis Sverige ägs av franska Keolis International som i sin tur ägs till 70 procent av det franska statliga järnvägsbolaget SNCF och till 30 procent av det kanadensiska kapitalförvaltningsbolaget CDPQ.
  • 2010 vann Keolis upphandlingen av busstrafiken i Huddinge/Botkyrka/Söderort och Nacka/Värmdö. 2013 vann de även upphandlingen i Stockholms innerstad och på Lidingö.
  • 2015 omsatte Keolis International drygt 4,2 miljarder euro.
  • Keolis Sverige gjorde 2015 en vinst på drygt 100 miljoner kronor.

”Ingenting har blivit bättre under mina åtta år som busschaufför. Arbetstid, fritid, förmåner, allt har det skurits i.”

– Är ni glada?

– Nej!

– Är ni arga?

– Ja!

Konferencieren hälsar bussförarna välkomna till demonstrationen mot arbetsköparen Keolis senaste försämringar i arbetsvillkoren. 200 personer har samlats klockan elva en onsdagsförmiddag utanför Keolis huvudkontor i Stockholm.

– Jag älskar mitt jobb men Keolis är på helt fel spår, säger Ekici Abdülmecit, som har jobbat som bussförare i 13 år, till Proletären.

Anledningen till demonstrationen är att Keolis utan förhandlingar med facket har infört nya rutiner för schemaläggning. De nya reglerna innebär mindre makt över den egna arbetstiden för bussförarna. De fasta tjänsterna med regelbundna arbetstider som söks en gång om året har blivit färre, och tidssökningsjobben med sexveckorsscheman fler.

– Folk kastas in i en sexveckorscykel där man inte vet hur man ska jobba, säger Christer Swanson, huvudskyddsombud för Kommunal på Nybodagaraget.

Han har anmält Keolis till Arbetsmiljöverket för brott mot arbetsmiljölagen för sättet förändringarna genomförts.

– Vi fick besked om ändringarna samma dag som de infördes. Vi har inte haft något att säga till om.

Även den så kallade trippeln, att de som jobbar helger också regelbundet får vara lediga fredag till söndag, har tagits bort.

– Det här påverkar allas sociala liv.

Men de nya schemarutinerna är bara droppen som fick bägaren att rinna över för bussförarna. 2013 vann Keolis upphandlingen av busstrafiken i Stockholms innerstad med ett bud som låg långt under konkurrenternas.

– Nu håller de väl på och drar ner på alla kostnader, och det får vi arbetare betala, säger Bo Widén, en av demonstranterna på plats.

– Ingenting har blivit bättre under mina åtta år som busschaufför. Arbetstid, fritid, förmåner, allt har det skurits i.

Enligt bussavtalet får man köra buss i fem timmar med bara tio minuters paus. Men med hårt pressade körscheman är till och med den pausen svår att hålla.

– Tidmätningen är baserad på gamla körtider när det var mindre trafik, och det finns inga marginaler för att något saktar ner trafiken. Vägarbete, olyckor eller liknande.

Till slut kommer Keolis vd Magnus Åkerhielm ut till demonstranterna. Talaren från Kommunal läser upp bussförarnas krav: Att Keolis schemaändringar stoppas och att bussförarna får den återhämtning de behöver. Namnlistor mot försämringarna lämnas också över.

Så får vd:n ta till orda.

– Keolis är ett företag med stort hjärta.

– Utan hjärta! ropar någon.

– Ni har snott våra lediga dagar, ropar en annan.

Åkerhielm säger att han sitter i ett viktigt möte men ändå ville komma ut och lyssna på arbetarna. Han läser upp några floskler om att fortsätta samverka i de kanaler som finns och vänder sedan på klacken för att gå in igen. Han stoppas av bussveteranen Malin Lindqvist.

– Du ska få en sak av mig, Magnus. Den här fick jag efter 25 år i tjänst, säger hon och visar upp en ölöppnare i form av Barbapapa. Är det vad vi är värda?

Åkerhielm skakar på huvudet och smiter in på sitt kontor.

– Jag fick sparken efter 28 år för illojalitet mot företaget, berättar Malin Lindqvist för Proletären. Hon hade laddat upp en satirisk Youtube-video om Keolis personalpolitik.

– De har en kraftigt antifacklig agenda. Men jag säger inget om facket, de blir så överkörda ändå.

Ekici Abdülmecit är mer kritisk till Kommunal.

– Jag har noll förtroende för dem. Men nere på sektionsnivå gör de bra ifrån sig.

Det var efter att bussförare tog initiativ till att göra något mot försämringarna som Kommunal bestämde sig för att vara med.

– Vi tände på idén men initiativet kommer från gräsrötterna, säger Christer Swansson.

Efter en dryg timme går bussförarna i ett demonstrationståg mot landstingshuset för att kräva att den borgerliga majoriteten gör något. Två oppositionsråd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet håller varsitt tal där de ger sin uppskattning till demonstrationen.

Sedan kommer det moderata trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons ut på trappan. Även han betonar att han lämnat ett viktigt möte för att komma ut och lyssna på arbetarna.

En av bussförarna tar till orda i megafonen. Han har varit sjukskriven för utmattningsbesvär.

– Jag har en förståndshandikappad dotter som jag också ska orka ta hand om. Vad ska jag säga till min familj?

– Jag tycker du ska säga att idag träffade du en politiker som lyssnade, svarar moderaten och påpekar att det egentligen är en fråga om ”mötet mellan arbetsgivare och arbetstagare”. Han gör sig redo att gå in igen men blir stoppad.

Minko Dimitrov, bussförare sedan 1984 och facklig samordnare på Söderhallen, tar över megafonen och frågar om det inte är dags att avsluta experimentet med upphandling av busstrafiken när det visat sig att det bara blir sämre.

– I Örebro håller man ju på att ta tillbaka trafiken i offentlig regi.

– Jag tror inte att lösningen ligger i att blicka bakåt utan i att gå framåt, svarar Tamsons.

– Men det är ju bara nedförsbacke framför oss, ropar en av demonstranterna.

En bussförare som tidigare fått en varning av Keolis och därför vill vara anonym kommer fram till Proletären efter demonstrationen.

– Vi borde ställa bussarna och strejka. Då skulle de kanske börja förhandla med oss.