Fler skadas i olycksfall på arbetet

Risken att drabbas av allvarliga arbets-olycksfall i samband med arbetet minskade under första decenniet under 2000-talet. Den positiva trenden vände dock efter 2009 när drygt 24.000 arbetsolycksfall godkänndes.

Det var en rekordlåg siffra, men 2010 ökade antalet till 31.400 och 2011 till 39.500 godkända arbetsskador.

Risken att drabbas av allvarlig arbets-olycka, som ger mer än 30 dagars sjukskrivning, steg från 2,2 till 2,3 per 1.000 sysselsatta mellan 2010 och 2011, en ökning med 298 i reellt antal till 9.335. Såväl risken att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall som antalet godkända arbets-skador ökade.

Den negativa trenden på arbetsmarknaden framgår av AFA Försäkrings rapport ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013”, vilket är den största undersökningwn i landet när det gäller allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.

Byggnadsarbetare har ett av de mest utsatta jobben, både när det gäller arbetsskador och sjukdomar. Risktalet för byggnadsarbetare har sedan år 2007 ökat från 6,7 per 1.000 sysselsatta till 8,1 år 2011.

Det innebär att drygt 8 av 1.000 byggnadsarbetare statistiskt kommer att drabbas av arbetsskada som medför medicinsk invaliditet. Bara brandmän löper en större risk, 8,7 per 1.000 sysselsatta.

Det är som vanligt de tunga jobben inom industri och hantverk som är farligast, med flera gånger så hög risk som arbeten i genomsnitt. Bland männen är det brandpersonal och byggnadsträarbetare som utsätts för de allra största riskerna, bland kvinnor är det poliser och livsmedelsarbetare som har flest allvarliga arbetsolyckor.

– Risken för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall är fortfarande väldigt ojämnt fördelad. Traditionella högriskyrken, till exempel inom industri och hantverk, har fortfarande flera gånger högre risk än genomsnittet, konstaterar Michel Normark, chef för Analys och försäkringsvillkor på AFA Försäkring.

Mer än en tredjedel av de allvarliga arbetsolycksfallen beror på att man faller, har halkat, snubblat, trampat snett, tappat balansen, eller att man av någon annan anledning har ramlat. Detta gäller såväl kvinnor i vården som män inom byggyrkena.
Arbetsolyckor som inträffar när man använder handhållna verktyg eller maskiner orsakar mestadels allvarliga arbetsolyckor bland män, medan hot och våld är en viktig olycksorsak bland kvinnor.

Över 65 procent av männens arbetsskador leder till medicinsk invaliditet. För byggnadsarbetare och metallare är andelen med medicinsk invaliditet högst, 74 procent, medan 54 procent av de skadorna som drabbar kvinnor leder till medicinsk invaliditet.
Kvinnliga livsmedelsarbetare har den högsta andelen skador som leder till medicinsk invaliditet, 76 procent.

Risken att drabbas av olycksfall följer i stort sett landets industristruktur. Men det finns avvikelser, som att risken att drabbas av en arbetsolycka är mer än dubbelt så hög i Södermanland som i Stockholm, att skaderisken i byggbranschen är 80 procent högre i Uppsala än i Kronoberg, att slaktare i Östergötland löper dubbelt så stor skaderisk som deras kollegor i Skåne och att risk för skador inom vård och omsorg är 67 procent högre i Örebro än i Uppsala.

Lägst risk finns i Stockholms län vilket förklaras av en stor tjänstesektor, men i övrigt har AFA ingen förklaring till skillnaderna.

Det är ingen upplyftande rapport. Arbetsmiljön är inget som högerregeringen har prioriterar sedan tillträdet 2006.

Arbetslivsinstitutet lades snabbt ned efter regeringsskiftet samtidigt som anslagen till Arbetsmiljöverket minskade drastiskt. Något år senare vände den positiva trenden under 2000-talets första årtionde.