En seger och en förlust
I förra veckan hade kommunfullmäktige i Göteborg sammanträde. På dagordningen var en motion från allianspartierna om att sälja ut Göteborgs Spårvägars bussar och Trafikantservice – med bland annat hållplatsunderhåll – samt att föra över spårvagnsdriften till Västra Götalandsregionen. Mot detta stod en motion från de röd-gröna om att behålla spårvagnsdriften i Göteborg.
Sedan de borgerliga partierna lade sin motion i slutet av 2015 har de spårvagnsanställda engagerat sig för att skapa opinion mot denna föreslagna utförsäljning. I mitten av januari antogs ett uttalande på medlemsmöte för fackföreningen med innebörden att behålla de tre delarna av Göteborgs Spårvägars verksamhet som borgarna ville göra sig av med.
Med banderoll, fackföreningsfana och uttalandet möttes fullmäktiges politiker av cirka 35 spårvägsanställda när de skulle in till sitt sammanträde. De fick uttalandet i handen och klart för sig att spårvägarna agerade för sina jobb.
I Göteborgs kommunfullmäktige har de borgerliga partierna en rösts övervikt om man till dem räknar Sverigedemokraterna, det lokala missnöjespartiet Vägvalet samt en från moderaterna utesluten så kallad politisk vilde.
Bland annat de spårvägsanställdas engagemang och opinionsskapande för sina jobb gav till resultat att fullmäktige beslutade att behålla spårvagnsdriften i Göteborg.
Detta var ett viktigt beslut då en överlåtelse till Västra Götalandsregionen med allra största säkerhet hade resulterat i ett upphandlingsförfarande från regionens sida, med en privatisering som följd. Än viktigare med detta beslut var att det blir en vidare utredning om att göra Göteborgs kommun till huvudman för spårvagnstrafiken. Vidare beslöt kommunfullmäktige att inte sälja ut Trafikantservice.
Värre gick det med Spårvägens Buss. Här vann allianspartiets motion med en rösts övervikt att sälja ut Buss. Detta kommer att få negativa konsekvenser för de drygt hundratalet anställda.
De kommer att mista sina jobb hos Göteborgs Spårvägar samt därmed den kommunala anställningen med dess anställningsskydd. Vidare kommer det återigen att besannas det som alla arbetare vet, nämligen att varje upphandling och försäljning leder till försämrade förhållanden för de anställda.
När de borgerliga partierna i Göteborgs kommunfullmäktige beslutade om att sälja ut bussverksamheten var det de anställda de sålde ut. För de spårvagnsanställda visar allt detta på själva orimligheten i ett system med försäljningar och upphandlingar av offentlig verksamhet. Vad som krävs är ett annat system där offentlig verksamhet, i detta fallet kollektivtrafiken, skall drivas utan vinstmotiv.
Ett sådant system skulle vara till gagn både för de anställda och allmänheten. Ett sådant system är det värt att kämpa för. Detta vet de engagerade spårvagnsanställda och det i sig skapar hopp om en bättre framtid.
Janne Strömqvist
Spårvagnsreparatör