Byggarbetare utan lön – efter två månaders arbete
De kom till Sverige med löfte om anställning enligt svenska löner och avtal. Efter två månader av hårt och intensivt arbete står de utan lön.
Sergejs Aksjonovs är en rysk byggnadsarbetare från Riga. På försommaren renoverade han en bostadsrättslägenhet i Solna, strax utanför Stockholm. Med sig hade han några kollegor från Lettland. Snart insåg de att de höll på att bli lurade.
Jobbet byggde på muntlig överenskommelse med Guloglan Husseinov, ägare av företaget Kvalitetsbyggarna Sverige AB. Arbetsgivaren lovade att arbetet skulle utföras i enlighet med svensk lagstiftning.
– Vi är hederliga och ärliga arbetare, försäkrar Sergejs Aksjonovs. Vi var tydliga med att vi inte ville arbeta svart. Vi vill följa svenska lagar och avtal. Vi vill betala skatt, ha tillgång till sjukvård och rättigheter som alla andra.
Men arbetarna fick vare sig skriftliga arbetskontrakt, lönespecifikationer eller pengar i fickan. Trots upprepade förfrågningar hänvisade firmans arbetsledare till att officiella intyg och bevis låg utanför hans behörighet.
– När vi frågade om lönen svarade arbetsledaren att ägaren var bortrest, fortsätter Sergejs Aksjonovs. Då blev vi misstänksamma och undrade om de överhuvudtaget skulle betala. Men vi hoppades och litade på att det skulle lösa sig till slut.
Arbetet inleddes den 6 maj och avslutades den 30 juni 2013. Det var bråttom. Under perioden jobbade de rysk-lettiska arbetarna nio timmar om dagen, exklusive en halvtimmes obetald lunchrast. De arbetade sex dagar i veckan och hade endast ledigt på söndagar.
– Vi gjorde allt, berättar Sergejs Aksjonovs. Det var en fyrarumslägenhet. Vi rev ut väggar och inredning, utförde elektriska installationer och drog ventilation. Familjen som skulle bo i lägenheten var jättenöjd.
När Sergejs Aksjonovs och hans kamrater ringde arbetsledaren för att stämma av och kontrollera det slutförda arbetet dök han inte upp. Istället kallades de till ett inofficiellt kontor i en annan del av stan.
– Vi hade inte fått någon lön, förklarar Sergejs Aksjonovs. Istället blev vi hotade med misshandel. För att klara upp situationen erbjöd vi dem ett sammanträffande hos polisen i Solna. Men de behagade att utebli.
Arbetarna har gjort en polisanmälan som har vidarebefordrats till både Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. De har kontaktat en ombudsman på Byggnads. Men än så länge har de inte sett några resultat.
– Nu i efterhand förstår jag att många arbetskamrater har blivit lurade av samma arbetsgivare, konstaterar Sergejs Aksjonovs. Alla önskar att få ut sina löner men de vet inte vart de ska vända sig. Myndigheterna har inte visat något intresse av att utreda bedrägerierna.
Sergejs Aksjonovs pekar på att arbetsgivaren har satt i system att utnyttja arbetarna genom svartarbete och lögner. De som är officiellt anställda har inget med bygget att göra. På så sätt undanhålls även staten på sina skatteintäkter.
– Jag har vid flera tillfällen gjort liknande jobb för Guloglan Husseinov i Sverige, berättar Sergejs Aksjonovs. Då har jag haft kontrakt, men lönen har betalats ut kontant. Så är det för många arbetare. Jag utgick från att arbetsgivaren betalade skatt.
Sergejs Aksjonovs plockar fram ett anställningsavtal från 2011. Dokumentet stadgar en minimilön på 13000 kronor i månaden. Enligt Lönestatistik ligger medellönen för en byggnadsarbetare i Stockholmsområdet på 24160 kronor.
– Jag är utbildad byggnadsarbetare med 17 års erfarenhet, intygar han. I Riga tjänar vi omkring 350 lats i månaden. Det motsvarar 4600 kronor. Terminsavgifterna för min dotters hög-skoleutbildning ligger på det tredubbla.
Trots att Sergejs Aksjonovs är född och uppvuxen i Lettland saknar han medborgarskap. Han har fel, ryska, föräldrar. Ändå räknas han som EU-medborgare vilket ger honom uppehållsrätt med tillstånd att arbeta och bo i Sverige. Han visar upp ett papper från Migrationsverket.
– Jag arbetar gärna i Sverige om det finns lediga jobb, avslutar han. Men då ska det vara en ärlig och juste konkurrens där vi alla har samma löner och arbetsvillkor. Nu möts vi av bedrägeri och arbetsgivare som försöker att spela ut arbetare mot varandra.
Enligt en LO-rapport som presenterades i somras är var femte byggnadsarbetare i Sverige utstationerad och jobbar tillfälligt i landet. Det pressar arbetarnas förutsättningar i hela branschen. Även för de som inte är utstationerade och som lever och arbetar hela sitt liv i Sverige.