Sparkade chefer får miljoner trots besparingar på sjukhuset

Publicerad 2 december 2015
Trots att Akademiska sjukhuset under flera år haft konstant brist på personal är det den kortsiktiga besparingspolitiken som gäller. Förutom den stora ombyggnaden som pågår.
Trots att Akademiska sjukhuset under flera år haft konstant brist på personal är det den kortsiktiga besparingspolitiken som gäller. Förutom den stora ombyggnaden som pågår.

Skenande byggkostnader, miljoner till sparkade chefer, besparingar och sjuksköterskebrist har blivit följden när Akademiska sjukhuset i Uppsala ska konkurrera med andra ”spetssjukhus” på en växande vårdmarknad.

Nästan hälften hann inte äta lunch. Över 90 procent kunde inte gå hem när arbetsdagen var slut.

LÄS ÄVEN: ”Avgångsvederlagen sticker i ögonen"

Var tredje patient på Akademiska sjukhuset kommer från annat landsting och sjukhuset marknadsför sig som Sveriges största vårdsäljare. En särskild avdelning, Uppsala Care, har till uppgift att exportera specialistsjukvård till andra länder.

Ombyggnaden av Akademiska sjukhuset, det så kallade Framtidens Akademiska, är bland de största ombyggnadsprojekt som genomförts på sjukhuset. Bland annat byggs en ny vård- och behandlingsbyggnad för cancervård och kirurgi, kallad 100-huset.

Här skryter sjukhusledningen med enskilt rum för varje patient, medan dagens realitet är att bemanningsbristen tidvis tvingar patienter att ligga i korridorer.

Bygget av denna ”mönsterbyggnad” har överskridit budget med cirka 600 miljoner kronor. Landstinget har tillåtit entreprenörerna Skanska och SK Bygg att arbeta på löpande räkning. Inga kostnadsdämpande villkor finns i avtalen.

Nu föreslår landstingets produktionsstyrelse en kraftig besparing på kommande projekt, något som kan drabba det tilltänkta tillagningsköket. I dagsläget köps dyr mat med sämre kvalitet utifrån.

Den ansvariga för byggprojektet, chefen för landstingsservice Thord Hägg, värvade Landstinget från bilbranschen. Metoderna från det privata näringslivet tillämpade Thord Hägg också under sin tid på Akademiska sjukhuset.

Pengarna skulle hämtas hem genom att slimma organisation och öka arbetspressen. Misslyckandet skyllde han på sina underordnade som ”inte insåg vad det betyder att jobba mer effektivt”.

Således lät chefen bygget fortgå i ett halvår trots skenande kostnader innan Landstingsstyrelsen ingrep och stoppade bygget. Thord Hägg fick silkessnöret med 780.000 kronor i avgångsvederlag.

Efter Häggs debacle har byggstopp beordrats för två månader och landstinget har anlitat en byggkonsult att granska projektet, Lennart Hävrén. Samme man deltog i planeringen av det ursprungliga bygget som delägare i företaget Projektbyrån AB.

Det var också detta företag som upprättade den ursprungliga kalkylen för 100-huset. Något som Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg inte anser anmärkningsvärt på något sätt.

Strax efter denna härva valde Landstinget att sparka ytterligare en chef, biträdande sjukhusdirektör Jan-Erik Sundqvist, ansvarig för ekonomi, produktion och marknad.

Den nytillträdde sjukhusdirektören Per Elofsson har fått direktiv från politikerna att gå hårdare fram för att hålla budget. Sjukhuset ska spara 200 miljoner kronor under året.

Ett krav som också Vänsterpartiets landstingsrepresentant Sören Bergqvist ställt sig bakom. Situationen kräver ett ledarskap med ”tydligare resultatfokus”, kommenterade den nye chefen avskedandet.

Sundqvist blir den sjunde chefen som fått lämna sin tjänst under de senaste två åren. Den nu avskedade direktören blir dock inte heller lottlös. Under 2016 kan han hämta hem tio arbetsfria månadslöner á 125.000 kronor vilket gör att Landstingets kostnader för avgångsvederlag under 2016 hamnar på 5,85 miljoner kronor.

Medan landstinget således ger de kapitalistiska entreprenörerna carte blanche och de enrollerade direktörerna från ”näringslivet” får vidlyftiga avgångsvederlag är förhållandet till den egna sjukvårdspersonalens arbete betydligt bistrare.

Här nagelfar politikerna de rödmärkta boksluten med förstoringsglas. I opposition låg Socialdemokraterna lågt men nu upprepar landstingsrådet Börje Wennberg (S) lika ivrigt borgarnas mantra om att hålla budget.

Under flera år har sjukhuset levt med konstant brist på personal men det är den kortsiktiga besparingspolitiken som gäller. Dyra konsulter har köpts in för att slimma arbetsscheman, spara pappersmuggar och dra in på julluncher medan personal och fack talat för döva öron om att arbetssituationen kan riskera patientsäkerheten.

Istället för att anställa har sjukhuset ökad övertiden och tillfälligt tagit in sjuksköterskor från bemanningsföretag till höga kostnader.

I somras stängde sjukhuset 940 vård-platser och efter semestern stod 30 sängar tomma då det saknades sjuksköterskor. På akuten tvingades patienter ligga kvar på britsar istället för att flyttas till vårdavdelningar. På psykiatrin är personalomsättningen stor och bristen på skötare innebär hot om beordrad övertid med till exempel nattarbete.

Redan våren 2012 stängdes vårdplatser på lungavdelningen på grund av pressad arbetssituation och underbemanning. Vårdförbundets skyddsombud gjorde en anmälan till arbetsmiljöverket och en arbetsmiljöenkät som Vårdförbundet offentliggjorde ett år senare visade på stora problem med arbetsmiljön.

Nästan hälften av de drygt 200 tillfrågade hann inte äta lunch. Över 90 procent kunde inte gå hem när arbetsdagen var slut. Drygt hälften upplevde sin arbetsmiljö som dålig eller mycket dålig. På ortopeden larmades om en liknande situation för undersköterskorna med brist på bemanning och hög sjukskrivning. Kommunals skyddsombud ställde krav på bättre grundbemanning och mätning av vårdtyngden.

Politikerna skyller som vanligt på varandra. Den nuvarande socialdemokratiska majoriteten med Börje Wennberg i spetsen hänvisar till den gamla moderatledda styrelsen.

Marknadsanpassning, konkurrensutsättning och privatisering av den offentliga servicen har dock sossarna varit överens med borgarpartierna om. Att upphandla vårdverksamhet är inget Börje Wennberg och Co i princip motsätter sig med det luddiga förbehållet att landstinget ska ”hålla i trådarna”.

Mammografin har lagts ut till norska Curato Röngen som tillsammans med Praktikertjänstägda Cityakuten huserar i det före detta landstingssjukhuset Samariterhemmets lokaler. De senaste upphandlingarna av vårdcentraler har gått till Carema. De privata vårdbolagen tar ut tre miljarder kronor i vinst varje år. De pengarna motsvarar 8000 underskötersketjänster.

Hans Johansson