Hoppa till huvudinnehåll
Av

Metall säger ja till sänkt lön i krisläge

Avtalsrådet för IF Metall har avtalat med teknikföretag om korttidsarbete med sänkt lön vid krisläge. Samtidigt kommer riksdagen i veckan att klubba en liknande lag.


Det statliga systemet med korttidsarbete, som ska träda i kraft 1 januari 2014, handlar om kortare arbetstid och delvis sänkt lön istället för uppsägningar i kristider.

Vid en ”djup ekonomisk kris”, i lagen definierat som att den ekonomiska aktiviteten i samhället är nere i 80 procent i konjunkturinstitutets barometer, skapas nu ett i lag fastställt regelverk för överenskommelser mellan företag och fack där lönen inte sänks lika mycket som arbetstiden.

Staten bidrar då till den största delen av lönesumman utöver arbetad tid medan arbetsköparna nästa helt slipper undan.

Både facket och arbetsgivarna har efter finanskrisen 2008/2009 varit drivande och stött på regeringen att agera i frågan. Den 22 november ska krisavtalet behandlas av riksdagen, där det väntas godtas med stor majoritet, för att sedan träda i kraft redan den 1 januari nästa år.

– Vi i IF Metall har jobbat hårt för det här. Enda problemet är att det kommer fem år för sent, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare hos IF Metall, till facktidningen Arbetet i en kommentar.

Samtidigt har alltså IF Metall slutit ett principavtal med Teknikarbetsgivarna om ett liknande regelverk som ska kunna avtalas lokalt på varje arbetsplats utan förbundsledningens godkännade. Krisavtalet ”vid mildare nedgångar”, som är en vidareutveckling av tidigare liknande lokala avtal, ska i veckan slutgiltigt godkännas av IF Metalls förbundsledning.

Krisavtalet ”vid mildare nedgångar”, har ingen gräns för hur mycket tid som en anställd kan gå ner, men lönen får inte minskas med mer än 12 procent, det vill säga till lägst 88 procent.

Här skapas ett drömläge för varje kapitalist som ser kraftigt ökade möjligheter att sätta press på de ”egna” anställda. De gamla reglerna om att förbundsledningen ensamt har rätten att sluta sådana avtal är inte enbart en fråga om toppstyrning. Det har också en gång införts för att stoppa utpressning från enskilda kapitalister mot svaga lokala fackföreningar.

IF Metall tar nu steget fullt ut och säljer kollektivavtalets huvudprincip att aldrig sänka lönen. Många anställda i Tyskland tvingas idag arbeta längre utan högre lön, eller att acceptera rena lönesänkningar för att få behålla jobbet.

För Veli-Pekka Säikkälä har det tyska exemplet varit förebilden när ett liknade system ska införas i Sverige. Och sedan har han mage att påstå att ”vi har stoppat kollektiva lönesänkningar”.

När IF Metall ska värva medlemmar i framtiden bör parollen bli ”gå med i facket annars missar du din lönesänkning”, för att den ska bli trovärdig.
Fakta

Metall säger ja till sänkt lön i krisläge

Statliga regler vid kriser
  • Regelverket som bara kan användas när den ekonomiska aktiviteten är ner i 80 procent enligt Konjunkturinstitutets barometer har tre nivåer av korttidsarbete, där arbetstiden minskar 20, 40 eller 60 procent:
  • Om arbetstiden minskar med 20 procent blir lönen till den anställde 88 procent – av de 8 procentenheter, som betalningen ligger över arbetstiden, vill regeringen att staten ska stå för 7 procent och företaget för 1 procent. Minskningen av arbetstid betalas då med 12 procent av den anställde, 1 procent av företaget och 7 procent av staten – och det är de här 7 procenten som motsvarar en tredjedel av hela minskningen.
  • Om arbetstiden sänks med 40 procent sänks lönen till 84 procent. Anställda betalar 16 procent, staten 13 procent och arbetsgivaren 11 procent.
  • Om arbetstiden sänks med 60 procent blir lönen 80 procent och då bekostar den anställde, staten och arbetsgivaren vardera 20 procent av tidsminskningen.