Arbetarkvinnor fast i deltidskarusellen

Lösningar finns – men politisk vilja saknas

Publicerad 23 januari 2014
En orsak till det ofrivilliga deltidsarbetet är att barnomsorgens öppettider inte är anpassade efter arbetarkvinnornas arbetstider.
En orsak till det ofrivilliga deltidsarbetet är att barnomsorgens öppettider inte är anpassade efter arbetarkvinnornas arbetstider.

En majoritet av arbetarkvinnorna är fast i deltidskarusellen, med dåliga löner, stressiga jobb och låga framtida pensioner. Men politiken utformas tvärtemot deras behov. Det visar en ny rapport från Handels.

I ett fackförbund som Handels jobbar så många som 70 procent deltid.

Frågan om deltidsarbete är starkt bunden till klass och kön. Handels rapport ”Hit men inte längre?” visar att 54 procent av arbetarkvinnorna och 31 procent av de som klassificeras som tjänstemannakvinnor arbetar deltid.

Bland arbetarmännen jobbar 15 procent deltid, och bland tjänstemannamännen är motsvarande siffra 10 procent.

I ett fackförbund som Handels, som domineras av arbetarkvinnor, jobbar så många som 70 procent deltid.

Dessa deltidsarbetare är beroende av en generell välfärd av hög kvalitet. Men utvecklingen går i motsatt riktning. Regeringen satsar på individuella lösningar, som rutavdrag, samtidigt som förskolor och äldreomsorg får mindre resurser.

Därmed kan de rika köpa tjänster, som fönsterputsning åt sin gamla förälder eller barnpassning om arbetsdagen drar ut på tiden. Samtidigt får de som är i störst behov av sådan service i allt högre utsträckning klara sig utan.

Just barnomsorgens öppettider och vård av anhöriga är två faktorer som begränsar möjligheten till heltidsarbete. En fjärdedel av Handels medlemmar uppger att förskolans öppettider hindrar dem att arbeta heltid, och ungefär en tredjedel av Kommunals medlemmar uppger samma sak.

Detta hänger samman med att allt fler, framförallt arbetarkvinnor, jobbar på obekväma arbetstider. Trots det så erbjuds ytterst få förskoleplatser under sådana tider. Handels skriver i rapporten att knappt en tredjedel av arbetskraften jobbar på obekväma arbetstider. Ändå är det bara runt 1 procent av barnen som är inskrivna i barnomsorg på obekväm arbetstid.

Också äldreomsorgen brister. Handels rapport konstaterar att den offentliga äldreomsorgen i själva verket fungerar som ett komplement till den informella, inte tvärtom som många tror. Mellan 60 och 70 procent av all äldreomsorg som utförs är informell, dvs utförd av en anhörig eller annan närstående.

Dessutom så spelar kvalitén i barnomsorgen och äldreomsorgen roll för viljan att utnyttja omsorgen. Enligt rapporten upplever Handels medlemmar att kvalitén har sjunkit inom båda verksamheterna. Framförallt så efterfrågas högre personaltäthet.

Den bristande generella välfärden får konsekvenser för jämställdheten. Men kvinnors svagare förankring på arbetsmarknaden och den höga andelen deltidsarbete har flera sammanhängande orsaker. Handels rapport kallar det för deltidskarusellen.

Patriarkala normer, familjepolitik, välfärden, löner och arbetets innehåll är bara några av orsakerna till kvinnors deltidsarbete.

Att fler kvinnor än män arbetar deltid får också direkta ekonomiska konsekvenser. Rapporten visar att kvinnor i tjugoårsåldern som är anställda i detaljhandeln i genomsnitt tjänar 2000 kronor mindre än män. I trettioårsåldern är skillnaden 3000 kronor och tio år senare ligger den på mellan 4000 och 5000 kronor.

Handels rapport avslöjar dessutom myten att deltidsanställningar är en inkörsport till heltider på arbetsmarknaden. Färre kvinnor än män går från deltidsarbete till heltid, och ungefär 40 procent av kvinnorna i detaljhandeln har jobbat deltid i över tio år.

Deltidskarusellen visar att det krävs en annan politik för att komma åt problemet. Lönerna måste höjas. Arbetsmiljön förbättras och arbetets innehåll göras mer varierat. Föräldraförsäkringen måste omformas så att män tar ett lika stort ansvar som kvinnor för barnen. Välfärden måste byggas ut och anpassas efter dem med störst behov.

Rapporten visar en mängd åtgärder som skulle ge resultat. Nu är det bara den politiska viljan som saknas.