Svenskt DNA-register öppnas för andra EU-länder

När det så kallade Prümfördraget träder i kraft inleder EU ett ”gränsöverskridande samarbete för att bekämpa brott”. I praktiken innebär fördraget att utländsk polis inom ett par år kan göra sökningar i Sveriges DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister. Fördraget kritiseras av den europeiska datatillsynsmannen.

Prümfördraget, för fördjupat och gränsöverskridande samarbete för bekämpning av terrrorism, gränsöverskridande brottslighet samt olaglig migration, var från början ett samarbetsavtal mellan de sju EU-länderna Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Österrike och undertecknades för två år sedan i den tyska staden Prüm.

Lagstiftning
I juni i år beslutade EU:s ministerråd att införliva de viktigaste delarna av Prümfördraget i EU:s lagstiftning. Det innebär bland annat att polis från de övriga 26 EU-länderna inom ett par år kommer att kunna göra sökningar i Sveriges DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister.

Utländsk polis har redan i dag möjligheten att begära information från de svenska registren men med Prümfördraget kommer samtliga EU-länders register kopplas samman via ett kommunikationsnätverk.

Detta innebär att polisen i andra EU-länder själva kan göra automatiska sökningar i Sveriges DNA- och fingeravtrycksregister för att få veta om söknigen resulterar i en träff eller ej. Efter en träff kan den frågande polismyndigheten sedan begära att få ytterligare uppgifter.

Vad gäller fordonsregistret kommer polisen i andra EU-länder få direkt åtkomst till de andra medlemsländernas hela register.

”Olyckligt förfarande”
Den europeiske datatillsynsmannen har yttrat sig mycket kritiskt till hur Prümfördraget införlivas i EU:s lagstiftning och kallar förfarandet ”olyckligt”.
Han menar att EU inte har utvärderat de befintliga möjligheterna till informationsutbyte mellan medlemsländerna och han är tveksam till om fördraget verkligen motiveras av behovet att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Vidare anser datatillsynsmannen att fördraget utgår från att DNA-profiler skulle vara det viktigaste instrumentet för det utökade polissamarbetet.

Det saknas också klara definitioner av DNA-profiler och ett förfarande som förhindrar att det inte går att läsa ut genetiska särdrag eller hälsotillstånd från en person ur materialet. Datatillsynsmannen menar att det som i dag betraktas som en oskyldig DNA-profil i ett senare skede av den vetenskapliga utvecklingen kan avslöja betydligt mer information än förväntat.

Justitieminister Beatrice Ask (m) har dock inte tagit till sig av datatillsynsmannens kritik, utan är positiv till fördraget. Precis som resten av politikeretablissemanget stirrar hon sig blind på terroristjakten och bortser från demokratiska grundprinciper som skyddet av medborgarnas integritet.

Ser olika ut
Ett annat problem med Prümfördraget är att medlemsländernas DNA-databaser ser mycket olika ut. Storbritannien har världens största DNA-register med profiler från över fyra miljoner personer, däribland barn och minderåriga.

Registret omfattar personer som har dömts för brott, personer som har arresterats eller som frivilligt har lämnat ett prov för att kunna avföras från utredningen.

Ytterst få profiler tas bort från Storbritanniens DNA-register. Under de senaste fem åren har 2 650 000 profiler lagts till i registret, men endast 634 har tagits bort.

Det svenska DNA-registret innehåller färre än 14.000 profiler, som enbart tillhör personer som har dömts till annan påföljd än böter. Det finns också ett utredningsregister med 20.000 profiler från brott som är under utredning. Uppgifterna i det svenska registret tas bort tio år efter avtjänat straff.
Enligt Prümfördraget blir varje EU-land skyldigt att upprätta ett DNA-register, men det är upp till varje land att bestämma vilka kategorier av profiler som ska lagras och hur länge informationen ska sparas.

Justitiedepartementet uppskattar att de automatiska sökningarna i andra EU-länders register kommer att påbörjas tidigast 2009-2010. Innan informationsutbytet kan börja måste polisdatalagen och vägtrafikregisterlagen ändras.

Rikspolisstyrelsen räknar med att det kommer kosta 15 miljoner kronor bara att anpassa befintliga IT-system till den nya ordningen.