Svensk polis hjälper EU att mota tillbaka flyktingar

Nu ska EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex få ett nytt tillskott. Insatsstyrkan Rabit, Rapid Border Intervention Team, kommer vara startklar 2008, och Sverige ska bidra med både material och personal.

EU:s gränser blir allt starkare och de legala möjligheterna att ta sig in i EU täpps till. Samtidigt som kapitalisternas möjligheter att importera billig arbetskraft ökar när nya regelverk godkänns inom EU, så stängs flyktingar ute och asylsökandes rättigheter kränks.

Förra året fick Frontex, den byrå som organiserar patrullering och övervakning av de yttre gränserna, 35 miljoner euro. I år kommer ännu mer pengar att gå till detta.

Insatsstyrkan Rabit är det nyaste tillskottet till EU:s gränskontroll. Tanken är att gränspoliserna i Rabit ska kunna sättas in med kort varsel vid stora ”flyktingkriser”, det vill säga när ett stort antal asylsökande söker sig till ett visst lands yttre gräns.

Rätt bruka vapen
Rabitförordningen stadgar att alla EU:s medlemsländer måste bidra med både personal och materiel till styrkan, och Sverige har redan påbörjat förberedelserna.

– Vi ska i första omgången ta ut 20 personer som ska specialutbildas och fem av dem ska särskilt utpekas för Rabit-teamen, säger Björn Clarberg på Rikskriminalens centrala enhet för gränskontroll till Sveriges Radios Ekot.

Rabitfördraget innebär också att gränspolisernas befogenheter ökar. Bland annat ska de få rätt att bära och bruka tjänstevapen. Det är värdlandets lagstiftning som avgör om gästande gränspoliser gör något fel.

Massiv kritik
Kritiken mot hur EU skyddar sina yttre gränser är massiv. Möjligheten att söka asyl i EU försämras hela tiden. Officiellt hävdar EU att båtflyktingar som befinner sig på unionens territorium tas emot så att deras asylskäl kan prövas, och att bara de som inte har skäl för asyl skickas tillbaka.

I verkligheten ser processen helt annorlunda ut. Vänsterpartiet har gett ut en avslöjande rapport om hur EU:s gränskontroller vid Kanarieöarna fungerar (Kanarieöarna – Sveriges nya yttre gräns).

Rapporten visar att de som finns ombord på fartygen ofta skickas tillbaka till de länder som de kom ifrån, utan att deras asylskäl har prövats. Det finns också åtskilliga uppgifter om att båtar ”försvunnit”, efter att Frontex övervakningssystem upptäckt dem.

De som trots allt når EU:s territorium möts ofta av felaktig information om hur man söker asyl. Människor får veta att de kommer att sättas i förvar om de söker asyl, eller så får de inte veta hur en ansökan går till.

Gränskontrollen sker också i allt högre utsträckning redan innan de asylsökande når EU. Det så kallade transportörsansvaret flyttar exempelvis asylansökningsprocessen till flyg-, eller båtföretagen, eftersom företagen blir ekonomiskt ansvariga om de transporterar en människa som inte har uppehållstillstånd till ett EU-land.

Dessutom har flera länder som gränsar till EU tvingats täppa till sina gränser, med hot om ekonomiska sanktioner, så att inga personer ska kunna ta sig från dessa länder till ett EU-land. Dessa länder tvingas inte bara ta emot sina egna medborgare, utan också medborgare från andra stater.

Inhuman politik
Konsekvensen av EU:s gränspolitik blir att internationella flyktingkonventioner och de mänskliga rättigheterna åsidosätts.

De allt högre murarna kring EU leder också till att asylsökande prövar nya och farligare vägar för att ta sig in. Troligtvis omkom ungefär 7.000 personer under sina försök att ta sig innanför unionens gränser, bara under förra året.

Det är alltså denna inhumana EU-politik, som bygger murar kring Europa, som Sverige ska delta allt mer aktivt i.