Hoppa till huvudinnehåll
Av

Stor majoritet kräver folkomröstning


Det finns vad som kan liknas vid en tyst överenskommelse mellan EU-ländernas regeringar att till varje pris undvika folkomröstningar.

Om man däremot frågar medborgarna är stödet för omröstningar mycket stort. En färsk opinionsundersökning som publicerades i Financial Times redovisar att mellan 63 och 73 procent av befolkningarna i Tyskland, Frankrike, Spanien, Storbritannien och Italien vill att det nya fördraget ska ut på folkomröstning.

Det kan bli svårare än väntat att få igenom Lissabonfördraget i de olika medlemsländerna. Det är i allt väsentligt samma EU-konstitution som väljarna i Frankrike och Holland avvisade i folkomröstningar 2005 som nu läggs fram en gång till. Skillnaden är att man denna gång inte vill fråga folken i medlemsländerna om de vill ha EU:s nya grundlag.

Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker sade efter toppmötet i juni att ”huvudbekymret för somliga av mina kollegor runt bordet var att komma överens om ett fördrag som kunde antas utan folkomröstningar. Jag är förvånad över att man är så rädd för sin befolkning”.

Irländarna får rösta
Låt oss se hur läget är i några viktiga EU-länder.
• Irland är det enda landet i EU som med säkerhet kommer att hålla en folkomröstning. Ett eventuellt nej på Irland skulle också vara ett nej för hela EU eftersom fördraget endast kan antas om alla länder säger ja.

Sedan 2005 har stödet för EU:s nya fördrag nästa halverats i landet medan gruppen osäkra har vuxit till över 60 procent. Det skriver The Irish Times. Därmed blir utgången av nästa års folkomröstning allt mer osäker.

Enligt en opinionsundersökning som publicerades i The Irish Times har det direkta stödet för EU-fördraget sjunkit från 46 procent 2005 till 25 procent 2007. Gruppen osäkra har under samma tid vuxit från 42 till 62 procent. Däremot har antalet motståndare bara ökat marginellt från 12 till 13 procent.

• I Storbritannien anses premiärminister Gordon Brown vara hårt pressad både internt i Labourpartiets parlamentsgrupp och av andra partier att infria det gamla vallöftet om folkomröstning. Frågan är hur länge han står emot. Över hälften av britterna vill ha en omröstning om EU:s omarbetade fördrag. 64 procent säger sig vara för en omröstning, medan enbart tolv procent är mot och 24 procent är osäkra.

Kravet att Storbritannien ska hålla en folkomröstning om EU:s nya fördrag stöds av TUC, brittiska LO, som är en sammanslutning av 66 fackliga organisationer i Storbritannien. Bland de brittiska folkomröstningsförespråkarna finns även den tvärpolitiska Open Europe och den konservativa Movement for European Reform (MER).

• I Danmark pågår en juridisk utredning huruvida landet tappar suveränitet med det nya fördraget. Om svaret blir ja har man två vägar att gå. Antingen utlyser man en folkomröstning eller så måste folketinget med 5/6-majoritet anta fördraget. Blir däremot svaret nej, vilket är vad som väntas, kan parlamentet anta fördraget med enkel majoritet utan folkomröstning.

Oklart i Danmark
Statsminister Anders Fogh Rasmussen sade 9 oktober att regeringen i december tar slutlig ställning till om det nya EU-fördraget ska avgöras i en folkomröstning. De danska socialdemokraterna menar dock att det kommande beslutet om en folkomröstning ska vara politiskt och inte enbart juridiskt grundat, därmed öppnar man för en vidare debatt om det nya fördragets demokratiska konsekvenser.

I en ny dansk Gallupundersökning den 11 oktober, svarade 54 procent ja, 26 procent nej och 20 procent vet inte, på frågan om de anser ”att det ska hållas en folkomröstning i Danmark om EU:s så kallade reformfördrag”.

Sannolikheten för att Holland, där folket 2005 röstade nej till EU-konstitutionen, kommer att folkomrösta om EU:s nya fördrag minskade sedan regeringen i Haag motsatt sig en folkomröstning.

– En folkomröstning är onödig och oönskad, sade den holländske premiärministern Jan Peter Balkenende. Eftersom fördraget inte är av konstitutionell karaktär så anser han inte att folket behöver tillfrågas.

Fransmän vill säga sitt
Att den holländska regeringen är emot en folkomröstning är ingen garanti för att en sådan inte kommer att hållas. Om parlamentet föreslår en folkomröstning och får majoritet för det måste en sådan hållas.

• En majoritet av fransmännen föredrar en folkomröstning om det nya EU-fördraget framför ett godkännande av parlamentet som president Nicolas Sarkozy beslutat. Omkring 61 procent av de tillfrågade i en färsk opinionsundersökning publicerad i dagstidningen Le Parisien vill ha en folkomröstning om fördraget, medan 31 procent tycker att ett parlamentsbeslut är bättre.

I folkomröstningen i maj 2005 röstade nästan 55 procent av fransmännen mot den då föreslagna EU-konstitutionen.