Ny folkomröstning i Danmark

När Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen i förra veckan presenterade sin rege-ringsförklaring, deklarerade han överraskande att danskarna ännu en ska få folkomrösta om sitt förhållande till EU. Men än mer överraskande var att han inte avsåg det nyligen framförhandlade Lissabonfördraget, utan det femton år gamla Edinburghprotokollet.

Sedan en majoritet av danska folket röstat nej till EU:s Maastrichtfördrag 1992 fick Danmark ett protokoll – det så kallade Edinburghprotokollet – innehållande undantag från fyra samarbetsområden i unionen.

• Danmark har rätt att stå utanför eurosamarbetet. (Danska kronan ingår dock i ett valutasamarbete med Europeiska centralbanken och kronan följer i praktiken eurons kursutveckling.)

• Danmark deltar inte i EU:s försvarssamarbete och står utanför militära operationer. (Samtidigt är Danmark hängiven Natomedlem och deltog till exempel med styrkor till koalitionen som invaderade Irak.)

• Danmark har rätt att stå utanför rättsliga EU-samarbeten där beslut fattas utan vetorätt för medlemsländerna. (Detta har dock inte hindrat Danmark att ansluta sig till Schengenavtalet som innebär att de inre gränskontrollerna avskaffas och att kontrollerna vid de yttre gränserna skärps.)

• Danmark garanteras enligt protokollet att EU-medborgarskapet inte ska ersätta det danska medborgarskapet. (Detta har inte varit aktuellt vare sig i Maastrichtfördraget eller i de fördrag som antagits sedan dess, inklusive Lissabonfördraget.)

Nej till euron
Med Edinburghprotokollet som förevändning ordnades en ny folkomröstning om Maastrichtfördraget våren 1993, och då röstade en majoritet av danskarna som deras politiker krävde. Men väljarnas ja till fördraget innebar samtidigt att man för andra gången sa nej till euron.

När politikerna trodde att inställningen till euron blivit mer positiv och utlyste en folkomröstning år 2000 blev det nej igen. När nu ytterligare en sjuårsperiod har förflutit dristar sig alltså Anders Fogh Rasmussen till ett fjärde försök för att köra över folkviljan.

Den danske statsministern kan som sin företrädare när det senaste gången begav sig notera att väljarnas inställning till euron blivit mer positiv. Opinionsmätningar visar att en majoritet skulle rösta ja om det var folkomröstning idag. Men det gjorde de också i början av folkomröstningskampanjen 2000.

När Danmark förhandlade fram undantagen 1992 gjordes det genom en kompromiss mellan fem partier i danska folketinget. Förutom regeringspartierna Venstre och Konservative var också Socialdemokraterna, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti med och godkände undantagen.

Flera danska partier är kritiska till Anders Fogh Rasmussens planer på att utlysa en folkomröstning om euron.

Socialistiskt folkeparti, vars mandat fördubblades i valet, menar att om Anders Fogh Rasmussen på egen hand vill driva fram en folkomröstning och bryta fempartiöverenskommelsen borde han ha berättat det före valet till folketinget.

Till nyhetsbyrån Ritzau säger partiordföranden Villy Søvndal dessutom att han inte är redo att avskaffa alla undantag.

– Undantaget på försvarsområdet och för den gemensamma valutan, euron, önskar vi inte ändra på, säger Søvndal.

Dansk folkeparti, regeringens stödparti, är allmänna EU-skeptiker och kallar regeringens plan att hålla folkomröstning för “icke trovärdig och ologisk”. Dansk folkeparti skulle hellre se en folkomröstning om EU:s nya fördrag.

Det socialdemokratiska partiet, vars väljare traditionellt är de mest EU-skeptiska, har hittills sagt att man först bör ha frågan om EU:s nya fördrag undanstökad innan en folkomröstning om undantagen kan vara aktuell.

Frågan är varför Anders Fogh Rasmussen väljer att ta tag i Edinburghprotokollet nu, samtidigt som han inte vill tillåta någon omröstning om det nya Lissabonfördraget som Danmark ska godkänna under det kommande året.

I Bryssel spekuleras det i att Fogh Rasmussen genom att vilja öka Danmarks involvering i EU försöker förbättra sina positioner när EU ska bestämma vilka som får de två nya topposterna, en permanent ordförande och utrikesminister, som tillskapas när EU:s nya fördrag träder i kraft 2009 (om alla länder godkänner det).

Något datum för folkomröstning har inte angetts, bara att den ska hållas inom de närmaste fyra åren. Osäkerhet råder också om väljarna ska rösta på varje undantag eller på ett paket där samtliga ingår.

Påverkar inte Sverige
Den danska borgerliga regeringens planer om en ny folkomröstning om euron, får deras motsvarighet i Sverige att börja sukta.

Röstar danskarna ja till euron drabbar det Sverige i form av politiskt utanförskap i EU. Det anser statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Ju fler runt oss som använder euron, desto tydligare syns det att vi inte gör det, sade Reinfeldt den 23 november.

– Både i form av ett politiskt utanförskap i EU, och i känslan av att vårt Östersjön blir allt mer av ett innanhav för euron. Vi har också ett stort ekonomiskt utbyte med danskarna, så det är klart att det påverkar oss vilken valuta de har.

Fredrik Reinfeldt ville inte sia om en eventuell ny svensk folkomröstning.

– Jag kan bara säga att det inte blir någon före 2010.

Finansminister Anders Borg anser att danskarnas beslut om en folkomröstning inte förändrar det svenska läget nämnvärt. Men på sikt tror han att det kan komma att påverka Sverige.

– Vi kommer inte att kunna stå utanför EMU om våra grannländer är med, sade han till Rapport.

Även EU-minister Cecilia Malmström (fp) anser att det inte kan bli aktuellt med någon svensk folkomröstning under mandatperioden, men hon välkomnar att Danmark nu får en debatt om euron.

”Jag skulle välkomna om den debatten även spred sig till Sverige, även om det inte är aktuellt med någon svensk folkomröstning om euron under denna mandatperiod”, skriver hon i en kommentar.

Men flera ekonomer som TT talat med menar att Sverige inte alls behöver byta valuta för att Danmark eventuellt går med i eurosamarbetet.
– Det skapar ingen extra dramatik om vi står utanför, säger Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström.

– Ekonomiskt spelar det ingen roll, säger hans kollega på Nordea, Jörgen Appelgren.

Några effekter på kronan och räntorna tror de inte på om danskarna skulle rösta ja och Sverige står utanför.