Lögner om upphandlingsregler

Publicerad 13 september 2011

Som av en ironisk händelse sammanfaller Ekots avslöjande om de tillbakadragna kostråden från Livsmedelsverket med att Dagens Nyheter publicerar ett artikeltema om just närodlad mat.

Under rubriken ”Få elever får chansen att äta närodlat” konstaterar DN det välbekanta faktumet att de leverantörer som dominerar marknaden för mat till skolor, vård- inrättningar och andra offentliga måltidsbespisningar säljer billigast mat för högsta vinst.

Då spelar det inte så stor roll att kycklingen kommer från Thailand eller biffen från Argentina.

DN rapporterar också att flera kommuner skulle vilja prioritera närproducerade varor i sina kök, men att de avskräcks av krångliga upphandlingsregler och av rädsla för rättsprocesser. Att ställa krav på närproducerade varor anses som ett konkurrenshinder och är förbjudet av EU.

Nu ifrågasätter så klart Dagens Nyheter vare sig EU-medlemskapet eller systemet med offentliga upphandlingar. Istället ger de stort utrymme åt jordbruksminister Eskil Erlandsson som lägger skulden på kommunerna.

– Det stora felet är att upphandlingarna blir för stora. Det utestänger de lokala matproducenterna. Mitt första råd är därför att dela upp upphandlingarna.

Erlandsson fortsätter snusförnuftigt med att påpeka att ”det är väl rimligt att skolbarn i ett område med renar serveras renkött någon gång ibland”.

Tyvärr finns det en liten hake med Erlandssons resonemang. Det är inte tillåtet att dela upp upphandlingar för att gynna politiska mål, något som är tydligt enligt EU:s konkurrensregler och något som vi tidigare har granskat i Proletären (nr 27 2011).

Det kan knappast Eskil Erlandsson vara omedveten om, han vet ju onekligen att EU inte ens tillåter den svenska staten att upplysa privatpersoner att det är bättre för miljöns skull att köpa närproducerade varor.

Nu är det kanske inte så noga för Eskil Erlandsson vad som är sant eller inte när han får utrymme att utnyttja det ökade intresset för mat och engagemanget i miljöfrågor för att plocka politiska poänger.
Och de kritiska följdfrågorna från DN:s journalister uteblir.