Krigar-Karl – en förebild för EU

Publicerad 5 februari 2014

Europas fader var bara ett av de namn som tilldelats Karl I, eller Karl der Große (tyska) eller Charlemagne (franska).

Bilder

Efter sekler av kaos och splittring sedan det västromerska riket hade fallit sönder skapade Karl den store i slutet av 700-talet politisk enighet och återställd stabilitet med våld. För att realisera visionen om ett enat Europa bedrev Karl den store långa militära kampanjer där han underkuvade uppstudsiga folk och stammar. Dessa verkade nämligen inte alltid ha förstått sitt eget bästa eftersom de inte utan motstånd lät sig infogas i Stor-Europa.

Karl den store kröntes år 800 av påven Leo III till ”Carolus Augustus, den store och fredbringande kejsaren av Rom”, för hans insatser för kristendomen och hans rike omfattade stora delar av Västeuropa, bland annat Tyskland, Frankrike, delar av Italien och Spanien.

I dag gör både Frankrike och Tyskland anspråk på honom, och hans namn är bland den europeiska eliten (brysselnomenklaturan) alltjämt synonymt med en storstilad kontinental ambition.

Det finns alltså anledning för EU-vännerna att högtidlighålla 1200-årsdagen av Karl den stores död 28 januari 2014, och hämta lärdomar för nutiden. I tyska Aachen, Karl den stores kejserliga huvudstad, delas det i EU-kretsar prestigefyllda Karlspriset ut till personer som ”främjat europeisk enighet”.

2014 kommer det blodiga priset att tillfalla den flamländske kristdemokraten Herman van Rompuy, ordförande för Europeiska rådet, ett embryo till EU:s president.

Som Europeiska rådets ordförande har Van Rompuy intagit en tillbakadragen profil. Inga bombastiska uttalanden och oftast avskalade framträdanden.

Men skenet bedrar. Som permanent ordförande för stats- och regeringschefernas hemliga möten i Justus Lipsius-palatset i Bryssel har Van Rompuy baxat igenom otaliga kompromisser som steg för steg utvecklar EU i riktning mot en ekonomisk, politisk och militär supermakt – helt i Karl den stores anda.

Gösta Torstensson

Folkrörelsen Nej till EU