Kommission för kapitalet

Publicerad 7 november 2014
Den nya EU-kommissionen under ordförande Jean-Claude Juncker. Kommissionen är EU:s högsta beslutande organ, och utses av EU-parlamentet.
Den nya EU-kommissionen under ordförande Jean-Claude Juncker. Kommissionen är EU:s högsta beslutande organ, och utses av EU-parlamentet.

Fortsatt åtstramning, euro och transatlantiskt handelsavtal. Den nya EU-kommissionen är tillsatt för att gå storkapitalets ärenden och hålla unionens olösta motsättningar i schack.

Fakta och bakgrund
EU-kommissionen
  • EU-kommissionen består av en ordförande och 27 ledamöter.
  • Kommissionen väljs vart femte år. Europeiska rådet (medlemsländernas stats- och regeringschefer) föreslår kommissionens ordförande. Denna måste sedan godkännas av Europaparlamentet. Parlamentet har ökat sitt inflytande över ordförandevalet.
  • Vart och ett av medlemsländerna lägger förslag på en egen kommissionär. Kommissionens ordförande väljer och fördelar arbetsuppgifter bland dessa. EU-parlamentet måste sedan godkänna kommissionen i dess helhet.
  • Kommissionen är EU:s verkställande organ.
  • Kommissionen har ensamrätt på att föreslå lagar och direktiv inom EU.
  • Kommissionen övervakar att medlemsländerna följer och efterlever EU:s beslut.
  • Enligt fördragen ska kommissionen stå över medlemsländernas enskilda intressen.

Den första november tillträdde den nya EU-kommissionen under kristdemokraten Jean-Claude Junckers ledning. Kommissionen domineras av idel borgerliga politiker med ett fåtal socialdemokratiska undantag.

En av Jan-Claude Junckers uttalade topprioriteringar är att få ordning på unionens ekonomi. Det kan förefalla som en omöjlig uppgift då euron och de budgetpolitiska ramverken har skruvat fast hela unionen i ett tillstånd av permanent ekonomisk kris.

Jean-Claude Juncker tillhör själv en av eurons främsta tillskyndare. Vilka kommissionärer han har valt ut till olika strategiska nyckelposter kan ge en fingervisning om hur han tänker sig den nya kommissionens ekonomiska politik.

Lettlands före detta premiär- och finansminister Valdis Dombrovskijs får ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

Lettland var ett av de länder som inledningsvis drabbades hårdast av 2008 års finanskris. Genom brutala åtstramningar och svältkurer lyckades Dombrovskijs tillförsäkra sig EU:s , IMF:s och det internationella storkapitalets stöd.

De svenska storbankerna applåderade. Tack vare Dombrovskijs insatser säkrades deras baltiska miljardinvesteringar från utplåning. Om han tänker föra samma politik inom EU och euroområdet är hårda tider att vänta.

Valdis Dombrovskijs är dock inte ensam. Vid sin sida har han den franske sossen Pierre Moscovici med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor. Pierre Moscovici började sin politiska bana som trotskistisk aktivist men har under senare år tjänat som finansminister.

Frankrike och Italien tillhör de länder som varit mest kritiska till tillämpningen av EU:s stabilitetspakt. Utnämningen av Pierre Moscovici är ett illa dolt försök att ge den fördragsbundna åtstramningspolitiken ett sken av bredare legitimitet.

Ett liknande resonemang passar in på Storbritanniens kommissionär Jonathan Hill, om än med omvända politiska förtecken. Jean-Claude Juncker skriver på sin hemsida att han både vill stärka euron och hålla kvar de euroskeptiska britterna inom unionen.

Denna ekvation kräver en hel del politiskt hokus pokus för att gå ihop. Den konservativa baronen Jonathan Hill får ansvar för finansiell stabilitet och kapitalmarknad. Med ett förflutet som pr-konsult och lobbyist ska han få börsmäklarna i London på bättre humör.

Den nya EU-kommissionen är en gubbig historia. Endast 9 av 28 kommissionärer är kvinnor. En central nyckelspelare som förkroppsligar uttrycket ”feminism utan socialism” är dock svenska Cecilia Malmström (FP). Hennes huvuduppgift är att ro iland det nya transatlantiska handelsavtalet, TTIP, med USA.

TTIP-avtalet syftar till att stärka de geopolitiska banden med USA och göra det möjligt för transnationella storföretag att köra över nationell arbets- och miljölagstiftning.