Hoppa till huvudinnehåll
Av

Högern angriper allmännyttan

Den svenska utredningen om EU, allmännyttan och hyrorna påstår att svenska allmännyttiga bostadsbolag nog inte är tillåtna i EU. Men utländska experter på EG-rätt kommer med en förintande kritik och säger att utredaren Michaël Koch har begått grova fel.



Redan när regeringen gav Michaël Koch nya direktiv om vad som skulle utredas hotade finansmarknadsminister Mats Odell (kd) med EG-rätten.

Fastighetsägarnas (de privata fastighetskapitalisternas organisation) anmälan av Sverige till EU-kommissionen utgjorde ett reellt hot mot den svenska bostadsmodellen, sade ministern i fjol sommar.

Nu har Michaël Koch kommit fram till att den svenska modellen måste försvinna och faktiskt givit Fastighetsägarna och den svenska nyliberala regeringen ännu mer än vad dessa begärt.

Han anser att Sverige bryter både mot EU:s regler om statligt stöd och mot dess konkurrensregler.

Men den nederländska experten på EG-rätt professor Leigh Hancher har inte mycket till övers för denna utredning: ”Utredaren har gjort ett grundläggande misstag och blandat ihop statens olika roller vid tillämpningen av EU:s regler om statligt stöd”, skriver hon i den granskning som Hyresgästföreningen bett henne göra.

Att staten även i EU får ha olika roller är viktigt, inte bara när det gäller allmännyttiga bostäder. (Med stat menas här egentligen det allmänna, det vill säga även en kommun eller ett landsting.)

Den ena rollen är när staten investerar eller driver företag och uppträder som en kapitalist bland andra på marknaden. Då tillåter inte EU något annat än att största möjliga affärsmässighet ska styra handlandet.

EG-rätten godkänner då inga subventioner eller dylikt. De blir ett otillåtet statligt stöd.

Detta är den enda rollen för det allmänna som Michaël Koch kan se.

Med en extrem nyliberalism påstod han i maj under en hearing om allmännyttans framtid att:
– En privat investerare kan bära sig åt hur han vill. Men inte stat eller kommun, de måste eftersträva största möjliga affärsmässighet.

Och då går det ju inte att ha allmännyttiga bostadsbolag som inte eftersträvar maximal vinst. Eller kommuner som gratis går i borgen för sitt bostadsbolag för att kunna hålla lånekostnaderna och därmed hyrorna nere.

Struntprat
Detta är struntprat anser professor Hancher. Staten har också en annan roll, nämligen när den utövar sina offentliga eller lagstiftande maktbefogenheter.

Då krävs inte ens i EU att den uppträder som en ”marknadsekonomisk investerare” och hon skriver: ”En medlemsstat får själv bestämma hur den organiserar vissa sektorer av ekonomin och bestämma att företag i vissa sektorer av en rad olika sociala skäl ska bedrivas utan vinstsyfte”.

Som exempel tar Leigh Hancher upp att EG-domstolen godkänt att hamnar i Nederländerna och socialvårdstjänster i Italien får drivas utan vinstsyfte.

Men EU vore inte EU om medlemsstaternas politiska självbestämmanderätt vore självklar. Även i denna andra roll för staten kan det bli fråga om otillåtet statligt stöd.

Michaël Koch påstår att kommunala bostadsföretag får ett sådant.

Enligt honom får de dels en ekonomisk fördel av det allmänna och fördelen är också selektiv, det vill säga den ges endast till vissa företag.

”Otillåtet stöd”
EG-rätten säger att det då utgör ett otillåtet statligt stöd, anser han.

– Inte alls, säger Leigh Hancher, en åtgärd räknas inte som selektiv om den, som i den svenska hyreslagstiftningen, ingår i ett allmänt juridiskt system med ett acceptabelt mål.

– Det är därför mycket tveksamt om de europeiska domstolarna eller kommissionen skulle anse att den här typen av system är selektivt.

Hon ger sedan Michaël Koch smisk på fingrarna i ytterligare ett avseende.

Det finns undantag från EU:s förbud mot statligt stöd. Ett sådant gäller ”Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”.

Exakt vad detta undantag innebär vet nog ingen, men Michaël Koch säger att tjänstemän i EU-kommissionen sagt till honom att det inte kan gälla den svenska allmännyttan.

Dessa tjänstemän anser tydligen att för bostäder gäller undantaget endast ”social housing”. Det vill säga bostäder som erbjuds efter inkomstprövning till de fattigaste.

Detta imponerar inte på Leigh Hancher. Så länge kommissionen inte fattat beslut saknar de åsikter som kommissionens tjänstemän uttrycker rättslig status eller juridisk giltighet.

De är rätt och slätt informella åsikter, anser hon.

Hyresgästföreningens jurist P-G Nyström sammanfattar detta med att:

– EG-domstolen har aldrig någonsin sagt att endast ”social housing” är tillåtet.

För Fastighetsägarna och säkert också för regeringen är det angeläget att få bort det svenska bruksvärdessystemet för hyressättning och öppna för marknadshyror.

Även här går Michaël Koch dem till mötes och säger att den svenska hyressättningen där allmännyttan sätter normen strider mot EU:s konkurrensregler.

– Ingen expert delar denna uppfattning, säger P-G Nyström och nämner ytterligare en svensk, en engelsk och en nederländsk professor, förutom Leigh Hancher, som anser detta.

Michaël Kochs utredning måste ses som ett beställningsarbete vilket skall underlätta för regeringen att förändra svensk bostadspolitik.

Det finns ingen anledning att godta hans dåligt underbyggda påståenden att EU kräver detta.

LASSE SIMMONS
Proletären 27, 2008