EU:s jordbruksstöd utarmar miljontals fattiga

Å ena sidan miljarder i bidrag, i många fall för att bönderna ska låta jorden ligga i träda, å andra sidan dumpade priser, vilket slår ut u-ländernas produktion.

EU:s jordbruksstöd är en byråkratisk snårskog. Att söka bidrag är en hel vetenskap. Bidragen varierar mellan olika områden och olika företag.

Bidraget för ”Uttagen areal” (jord i träda) är mellan 117 och 250 euro per hektar och år. Utöver detta kommer ett tilläggsbelopp. I Sverige är arealen som ligger i träda med EU-bidrag på minst 307000 hektar. Det är vad bönderna tillsammans har uppgivit. Men det kan vara mer. Enligt EU:s gårdsstödsregler skall 5-10 procent av åkerarealen ligga i träda. Men en företagare kan frivilligt öka arealen till att i princip omfatta 100 procent.

Absurd situation
Den absurda situationen uppstod förra året då svenska Jordbruksdepartementet tvingades ansöka om dispens hos EU-kommissionen om att få odla jord som egentligen skulle ligga i träda. Torkan hade gjort efterfrågan på hö och ensilage stor.
Dispensen beviljades.

EU-bidragen utgör en skarp kontrast mot FN:s mat- och jordbruksprograms rapporter. De subventioner som jordbrukare i de rika länderna får gör att priset på jordbruksvaror sjunker. Detta utarmar 100-tals miljoner människor i världens fattigaste länder. De cirka 1,6 biljoner som årligen delas ut i jordbruksstöd är trettio gånger mer än summan som de fattiga länderna får som bistånd till jordbruksutveckling.

I namn av ”liberalisering”, ”globalisering” och ”frihandel” dumpar den rika världen sitt jordbruks-överskott i den fattiga. ”Det handlar om liv och död”, menar den kristna biståndsorganisationen Diakonias tidning. Småbönderna har ingen möjlighet att konkurrera med den rika världens subventionerade priser. De lokala bönderna slås ut från både hemmamarknaden och exportmarknaden.

U-länderna själva har i de allra flesta fall avreglerat sina jordbruk, ofta på order av WTO, Världsbanken eller IMF.

Tullmurar
Inte nog med att hemmamarknaden förstörs. De höga tullmurar som omgärdar den rika världen gör det svårt för de fattiga länderna att ta sig in på våra marknader. Dessutom ökar tullarna med produkternas förädlingsgrad. Man måste till exempel betala mer för att sälja apelsinjuice än apelsiner. Och ännu mer för apelsinmarmelad.

Det gör att u-länderna effektivt hålls kvar som råvaruexportörer.

Sverige betalar i år 28,9 miljarder i EU-avgift. Cirka hälften går till jordbruksstödet.