EU löser inte Islands kris

Den nya regeringen kommer sedan dagliga protester ackompanjerade av trummande på kastruller till sist fick den konservative statsministern Geir Haarde, Selvstendighetspartiet, att kasta in handduken.

Island med 320000 invånare har drabbats hårdare av finanskrisen än något annat land. Förklaringen är framför allt att det sedan kapitalmarknaderna avreglerades och bankväsendet privatiserades som en del i anpassningen till EU:s inre marknad, gjordes en rad riskfyllda investeringar utomlands. (Island är sedan den 1 januari 1994 medlem i EES och därmed en del av EU:s inre marknad, på vilken det ska råda fri rörlighet för kapital över nationsgränserna.)

I höstas var isländska bankers skulder i utlandet nio gånger större än landets BNP. När krisen slog till i oktober var staten tvungen att ta över ansvaret för de tre största bankerna.

Den isländska kronan har förlorat nästan hälften, eller 45 procent, av det värde som den hade i början av förra året.
Enlig en färsk prognos väntas BNP falla med 9,6 procent i år och arbetslösheten stiga till 7,8 procent för att närma sig 9 procent 2010.

Islands centralbank har beslutat att hålla kvar sin styrränta på rekordhöga 18 procent för att där- igenom få bukt med inflationen. Inflationstakten på Island steg under december till 18,1 procent från 17,1 i november.

Ett lån på 17 miljarder kronor från IMF och närmare 520 miljarder från enskilda länder, bland annat Sverige, har bidragit till en viss stabilisering av ekonomin.

Det konservativa Selvstendighetspartiet har dominerat isländsk politik sedan landet blev helt självständigt från Danmark 1944.

Tvingades avgå
Efter parlamentsvalet i maj 2007 tvingades partiet bilda koalitionsregering med Socialdemokraterna för att behålla makten, men sedan Islands ekonomi kollapsade har protesterna mot regeringen varit omfattande och meningsskiljaktigheterna inom regeringen vuxit sig så stora att statsministern Geir Haarde den 25 januari tvingades meddela att han avgår med omedelbar verkan.

Islands president Olafur Ragnar Grimsson gav den Socialdemokratiska ledaren Ingibjörg Gisladóttir, utrikesminister i den tidigare koalitionsregering, att försöka bilda en ny regering.

Och efter några dagars diskussioner med Venstrealliansen - De gröna, som enligt de senaste opinionsundersökningarna är Islands största parti, meddelades att en ny koalitionsregering bildats. Statsminister blir socialdemokraten Johanna Sigurdardottir, som var socialminister i den förra regeringen. Men den nya koalitionsregeringen är bara tillfällig. Nyval väntas hållas i slutet av april.

Den finansiella krisen på Island och banksystemets kollaps har medfört att frågan om ett isländskt medlemskap i EU återigen hamnat på dagordningen. I början av oktober förra året visade opinionsmätningar att uppemot 70 procent av befolkningen var för ett EU-medlemskap. Sedan har entusiasmen minskat radikalt. En opionsundersökning utförd av den isländska dagstidningen Morgunblaðið, som publicerades den 23 januari, redovisade att en liten majoritet (38,3 procent) är mot medlemskap i EU medan 37,7 procent är för.

I sitt nyårstal ville statsminister Geir Haarde att islänningarna redan i vår ska rösta om EU. Inte till en början om landet ska gå med i unionen, utan om man ska börja inleda förhandlingar med unionen om medlemskap. Och om det blev ja till förhandlingar skulle det bli en ny folkomröstning när förhandlingarna var klara och då skulle islänningarna avgöra om landet går med i EU eller ej.

Oklar situation
Men regeringsskiftet och beslutet om nyval har ruckat på etablissemangets EU-planer.

Ragnar Arnalds som är ledare för Heimssyn, den isländska nej-rörelsen, säger att situationen på Island vad gäller EU-frågan är väldigt oklar.

– Bankkraschen och den isländska kronans fria fall har försvagat oss EU-motståndare – men förhoppningsvis bara tillfälligt.

– Kravet på en ny och mer stabil valuta är ja-sidans starkaste argument för EU-medlemskap, menar Ragnar Arnalds.
Selvstendighetspartiet, som varit Islands största parti i 70 år, har en svag ställning i opinionsmätningarna. Ledningen har satt EU-medlemskap på dagordningen när partiet håller landsmöte i mars, men hitintills har partiets politik varit ett klart EU-nej.

– Vi märker att en stor del av partiets medlemmar fortfarande är på nej-sidan men trots det är det helt oklart vad majoriteten på landsmötet kommer att bestämma, säger Ragnar Arnalds, som har varit finansminister och är ledamot av tilsynsrådet för Islands centralbank.

Även Framstegsflokken, som är den isländska motsvarigheten till centern, har ett extrainsatt landsmöte under början av året. Partiledningen förespråkar nu ett isländskt EU-medlemskap.

Utreda medlemskap i EU
Om både Selvstendighetspartiet och Framstegsflokken går in för EU-medlemskap blir Venstrealliansen - De gröna, det enda partiet som säger nej till EU. Socialdemokraterna har hela tiden förespråkat att Island ska gå med i EU, och partiledaren Ingibjörg Gisladóttir har uttalat att hon vill ha en folkomröstning om EU-medlemskap i samband med att nyvalet hålls i vår.

Venstrealliansens ledare, Steingrimur Sigfusson, som är finans-, fiskeri- och jordbruksminister i den nya regeringen, säger att partiet inte tänker låta sig svepas med i begeistringen för EU.

Den nya regeringen meddelade att en parlamentarisk kommitté ska tillsättas för att utreda ett eventuellt medlemskap i EU. Kommittén ska redovisa resultatet den 15 april.

Island kan få bli medlem i EU redan 2011 om ansökan kommer in snabbt, skriver den brittiska tidningen The Guardian som pratat med EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn.

Normalt tar förhandlingarna om EU-medlemskap flera år, men Island skulle kunna bli EU:s 29:e medlemsland på rekordtid, kanske redan 2011 samtidigt som Kroatien, enligt The Guardian.

Men frågan om medlemskap i EU är mycket kontroversiell på Island. Ledningen i det isländska Arbetsgivareförbundet hade bestämt sig för att aktivt och positivt gå in i kampen om EU-medlemskap, men efter en opinionsmätning bland förbundets medlemmar blev den tvungen att avbryta sitt deltagande i debatten därför det visade sig att ja- och nej-sidan var nästan lika stora.

Fisket är en av orsakerna till att Island har valt att stå utanför EU. Nästan 30 procent av all isländsk export är fisk. Det gav förra året över 15 miljarder kronor i utländsk valuta. Landet vill inte ha in EU:s alla fiskeflottor på sina vatten. Och fiskarna har inte ändrat sig. Så trots ett EU-vänligare klimat i landet är det sannolikt fisket som kommer att spela en avgörande roll om Island säger ja eller nej till EU.

– Det nya året kommer att bli mycket spännande för oss som kämpar mot Islands medlemskap i EU, konstaterar Ragnar Arnalds.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären 6, 2009