EU godkänner köttklister

Publicerad 16 februari 2010

Förra måndagen röstade EU-kommissionens ständiga kommitté för
livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD) ja till användande av köttklister i
livsmedelsindustrin.&nbsp; <br />

Ordet köttklister låter lika absurt som motbjudande. Men så är inte heller något absurt och motbjudande nog när kapitalismen anar möjlighet till ökad vinst.

Köttklistret består av två ämnen som utvinns ur gris- eller koblod, trombin och fibrinogen, och ska användas för att skarva ihop köttrester till hela stycken.

Så ska överblivna köttbitar klistras ihop till något som ser ut som filéer och säljas dyrare än om samma köttslamsor hade malts till köttfärs.

Rent bedrägeri utan annat syfte än att lura konsumenten att tro att köttet är finare än det är.

Köttklistret tillverkas idag av företaget Fibrimex med säte i USA. Det är det nederländska företaget Sonac som drivit på för att legalisera köttklistret i EU, och vi kan bara ana vilket lobbyarbete som ligger bakom för att få EU-kommissionen att rösta till företagets fördel.

Sverige röstade för en legalisering av köttklistret, efter att ha drivit igenom att det ska klassas som livsmedelstillsats och därmed måste märkas ut i de mikroskopiskt små innehållsförteckningarna, tillsammans med e-nummer och obegripliga kemiska beteckningar. Dessutom ska förpackningarna tydligt märkas med ”av sammansatt kött”, liksom det skall framgå om produkten innehåller grisblod.

Det hopklistrade köttet kommer inte heller att tillåtas på restauranger och i storkök, vilket givetvis kommer att bli svårkontrollerat. Redan idag förekommer fusk med köttklister på mindre nogräknade krogar.

Bedrägliga argument
Argumenten för att använda köttklistret är lika bedrägliga som produkten själv.

En jublande glad ledarskribent i Expressen kallar köttklistret för en ”snillrik och klimatsmart uppfinning”.
Det klimatsmarta skulle bestå i att vi med köttklistret kan ta till vara på mer av djuret från den energikrävande köttproduktionen och därmed slakta färre djur.

Det är nonsens. Restprodukter används redan till köttfärs, korvar, grytbitar etc. Produkter som inte går att ta lika mycket betalt för som för ädlare köttstycken.

Sant är visserligen att landets butiker rapporteras slänga miljontals kilo kött per år, där en kvalificerad gissning är att orsaken beror på konkurrensen från billigt, importerat kött av sämre kvalité. Men lösningen är knappast att lappa ihop det kött som slängs till större bitar, utan istället att verka för en självständig svensk livsmedelspolitik.

Dessutom beror det stora slöseriet i köttproduktionen på den alltmer mekaniserade styckningen där köttdetaljer går till spillo. En mera manuell och hantverksmässig hantering skulle vara bättre för att ta till vara på så stor del av djuret som möjligt. Men det inskränker på vinstintresset.

Ett annat argument är att hop- klistrat kött inte skiljer sig från tillexempel den smörgåsskinka som består av köttrester hoppressade med vatten, fosfater, stabiliseringsmedel och aromämnen.

Men att det redan förekommer en omfattande manipulation med matvaror som är lika bedräglig som att klistra ihop köttbitar är knappast ett argument för att berika butikerna med ytterligare en konstgjord matvara.

Inga kemiska tillsatser
Köttklistret sägs vara att föredra eftersom det består av enzymer som redan finns i köttet, och inte av kemiska tillsatser. Men det finns ingen forskning som klarlagt hur människan påverkas av att konsumera köttklistret.

Det mest motbjudande av argumenten är ändå att det skulle bli billigare med hopklistrade filéer, underförstått att även den fattige skall ha råd att unna sig en oxfilé på fredagskvällen. Fast till sämre kvalitet. Livsmedelsverkets stats- inspektör, Markus Ollikainen, konstaterar att det ärjh ”givet att det är en produkt som är mycket, mycket sämre än riktigt kött”.

En domstol i England slog redan på 1800-talet fast att även en fattig har rätt att äta bra mat. Ett anständighetskrav även idag, kapitalismen till trots.

En klassfråga
Vad vi äter är i mångt och mycket en klassfråga. Det är den konsumentmedvetna medel- och överklassen som har tid och råd att köpa ekologiskt och närproducerat kött av bra kvalité.

Det är inte svårt att gissa vilka som är målgruppen för de hop- klistrade köttprodukterna som vi inom ett år riskerar finna i charkdiskarna jämte billigt importerat kött från länder med betydligt lägre kvalitetskrav än Sverige.

Beslutet är inte slutgiltigt fattat, först skall EU-parlamentet behandla frågan, men det får antas mest vara en formsak.
Av det sagda i denna artikel kan vi dra två slutsatser. Dels att Sverige med EU-medlemskapet är förhindrat att föra en självständig livsmedelspolitik.

Hopklistrat kött kan inte förbjudas i Sverige, det skulle innebära ett brott mot den fria rörligheten inom EU.
Dels att i EU går vinstintresset före kvalité och hälsa.

Var det vad ja-sidan lovade inför folkomröstningen 1994?

WICTOR JOHANSSON
Proletären nr 7, 2010

Hur fungerar köttklistret?
• Köttklistret utgörs av ämnet fibrin. Fibrin bildas naturligt i kroppen när proteinet fibrogen reagerar med enzymet trombin. Det är denna process som används för att klistra ihop köttbitar.

Idag tillverkas köttklistret av företaget Fibrimex i Nebreska, USA,

Enzymet trombin utvinns ur blodet från grisar och kor och bidrar till att läka skador i levande muskler. När det används som köttklister skapas tvärgående bindningar mellan muskelfibrerna.

Köttbitarna binds ihop utan synlig skarv, vilket gör det nästintill omöjligt för konsumenten att avgöra om det är riktigt eller hopklistrat kött han eller hon äter.