12 goda skäl att lämna EU

Publicerad 14 april 2016

1 januari 1995 blev högerpolitik, privatiseringar och lönedumpning lag i Sverige, i och med inträdet i Europeiska unionen. Två månader tidigare hade svenska folket med knapp marginal röstat ja i folkomröstningen om EU-medlemskap.

Bilder
Fakta och bakgrund
Arbetslösheten

Att lämna EU är nödvändigt för att bryta den permanentade massarbetslösheten. 1990 var arbetslösheten i Sverige 1,7 procent. Sedan EU-inträdet 1995 och fram till och med 2015 är den genomsnittliga arbetslösheten istället 7,5 procent.
I hela EU var arbetslösheten 9,4 procent 2015.

Demokratin

EU:s lagar är överordnade Sveriges lagar och Sveriges grundlag har fått skrivas om flera gånger på grund av EU-medlemskapet. Inför EU-inträdet fick grundlagen skrivas om så att det blev möjligt för riksdagen att överlämna beslutandemakt till dåvarande EG.
För att återfå det nationella självbestämmandet måste Sverige lämna EU.

Välfärden

EU:s konkurrensregler kräver att det ska vara öppet för flera leverantörer att lämna anbud när myndigheter köper varor och tjänster. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är baserad på EU-direktiv och leder till att skattepengar går till de riskkapitalister i välfärdssektorn som pressar lönekostnaderna hårdast.

Maten

Genom EU har en mängd tillsatsämnen som var förbjudna i Sverige åter blivit tillåtna. Den tidigare principen om att det som inte kunde bevisas ofarligt var förbjudet har förbytts i EU-principen att det som inte bevisats farligt ska vara tillåtet.

Tiggeriet

Den fria rörligheten i EU innebär att de sociala framsteg som uppnåtts i några länder pressas ner till ett gemensamt minimum. Lösningen på rumänska romers fattigdom och utsatthet kan aldrig vara att komma till Sverige och tigga. Lika lite är lösningen ett förbud mot tiggeri. Lösningen är kamp mot den kapitalism som tillåter människor att leva ett ovärdigt liv och där är kampen för ett EU-utträde fundamental.

Utrikespolitiken

EU har sedan Lissabonfördraget, som började gälla 2009, en helt samordnad försvars- och utrikespolitik. Det understryks inte minst i regeringens utrikespolitiska deklaration för 2016, där EU-medlem-skapet och ökat samarbete med Nato lyfts fram som grundpelare i Sveriges utrikespolitik.
För en självständig utrikespolitik är det nödvändigt att Sverige lämnar EU.

Drogerna

Smugglingen av narkotika, sprit och cigaretter till Sverige har ökat lavinartat sedan EU-inträdet. Trots att Tullverket idag har omkring tusen färre anställda än 1994 gör verket både fler och större beslag per år.

Lönedumpningen

EU:s fria rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor har som syfte att tvinga arbetskraften att flytta dit jobben finns, att pressa ner lönerna och villkoren för alla arbetare och att försvåra fackliga stridsåtgärder.
2007 dömde EU-domstolen Byggnads och Elektrikerna till skadestånd på en halv miljon till den lettiska byggfirman
Laval un partneri, som de båda fackförbunden satt i blockad eftersom företaget vägrade skriva på svenskt kollektivavtal.

Nato

EU har ett mycket nära samarbete med krigsalliansen Nato. Huvudanledningen till att planerna på Europeiska försvarsgemenskapen sprack 1954, var just att Nato redan bildats fem år tidigare.
Av EU:s 28 medlemsländer är det bara Cypern som inte är medlem i varken Nato eller Natoprojektet Partnerskap för Fred.

Bostadsbristen

De kommunala bostadsbolagen i Sverige måste numera enligt lag bedriva sin verksamhet i syfte att gå med vinst, istället för att tillgodose behovet av billiga hyreslägenheter.
Den så kallade Odellagen från 2011 kom till efter att de privata fastighetsägarna gjort en anmälan till EU om snedvriden konkurrens. Den svenska överheten, som jämt vill vara bäst i klassen, ändrade lagen redan innan EU-domstolen hunnit döma i ärendet.

Arbetsvillkoren

Sedan EU-inträdet har arbetarna i Sverige påtvingats den ”flexibilitet” som EG-kommissionen förespråkade i sin vitbok om den inre marknaden 1985.
Sverige ligger numera till och med över EU-snittet vad gäller tidsbegränsade anställningar. Hela 17,5 procent av de svenska anställningarna var tidsbegränsade 2014, att jämföra med 14 procent i hela EU.

Medlemsavgiften

Miljarder och åter miljarder skickas varje år till Bryssel för att göda EU-byråkrater istället för att användas till vården och skolan i Sverige.
I budgetpropositionen för 2016 är medlemsavgiften till EU beräknad till 32 miljarder kronor, och nettoflödet till EU (efter främst jordbruksbidrag som kommer tillbaka till Sverige) till 19 miljarder. Sedan EU-inträdet 1995 uppgår Sveriges totala nettoflöde till unionen till 292 miljarder.

I kampanjen inför folkomröstningen var ja-sidans resurser enorma jämfört med nej-sidans, men det är nej-sidans farhågor som med råge besannats.

Ju längre tid det går sedan inträdet desto viktigare är det att påminna om hur mycket Sverige har påverkats av medlemskapet i EU.

Mer än tjugo år i kapitalets union gör att det idag finns en hel generation unga vuxna som inte minns en verklighet före det fatala EU-inträdet.

Som inte minns att det före EU-anpassningen var låg arbetslöshet i Sverige, med 1,7 procent arbetslösa 1990. Som inte minns att bemanningsföretag var förbjudna och arbetskraftsimport bara tillåten efter prövning mot Arbetsförmedlingen.

Sverige var ett klassamhälle även då, men med EU-anpassningen öppnades de nyliberala dammluckorna på vid gavel. Arbetslöshetsbekämpningen försvann från den politiska dagordningen och idag pratar den liberala vänstern mer om rätten att tigga än om alla människors rätt till arbete.

EU:s fria rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital har lett till ett fullständigt kaos på arbetsmarknaden där kapitalisterna välkomnar de allra billigaste arbetarna med öppna armar.

Kravet är lika självklart som det varit alltsedan den ödesdigra 1 januari 1995: Sverige ut ur EU!