”Kampen om Lissabon är slut, men kampen mot nyliberalismen fortsätter”

När alla röster var räknade hade ja-sidan 67,13 procent mot nej-sidan 32,87 procent. I bara två av total 43 valkretsar vann nej-sidan, Donegal North East och Donegal South West. Dublin South uppmätte det högsta stödet för fördraget med 82 procent ja-röster.

Valdeltagande blev 58 procent med 1.214.268 röster för Lissabonfördraget och 594.606 röster mot. Valdeltagandet var högre än vid den första folkomröstningen i juni förra året då 53,13 procent av irländarna gick till vallokalerna.

– Jag är mycket glad över resultatet, tack Irland, förklarade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i ett första uttalande från Bryssel.

På en presskonferens utanför regeringsbyggnaden tackade premiärminister Brian Cowen alla som bidragit till segern.

– Folket har talat med tydlig röst. Det är en bra dag för Irland och en bra dag för Europa.

Vid den första folkomröstningen om Lissabonfördraget förkastades fördraget med 53,4 procent mot 46,6 procent. 862.415 personer röstade då nej till fördraget. Vid den andra folkomröstningen tappade nej-sidan nästan en tredjedel, närmare bestämt 267.809 röster.

Joe Higgins, EU-parlamentariker för Socialist Party, hävdar att ja-sidan vunnit genom att ha drivit en kampanj grundad på rädsla.

I massmedia och andra offentliga sammanhang försökte olika företrädare för det irländska maktetablissemanget att skrämma folket att rösta ja genom att måla upp de gräsligheter som kommer att drabba den gröna ön om de inte böjer sig för övermakten i Bryssel: Arbetslösheten kommer att stiga. Utländska investerare kommer att lägga benen på ryggen. Regeringens förhandlingsstyrka kommer att förtvina. Irland kommer att sättas i politisk karantän, ja till och med att tvingas lämna EU.

Patricia McKenna, ordförande i Peoples Movement, irländsk systerorganisation till Folkrörelsen Nej till EU, menar att ja-sidan har utnyttjat den ekonomiska krisen för att skrämma folket att ändra uppfattning och rösta ja till Lissabonfördraget.

Förra hösten sprack den finansiella spekulationsbubblan och den ekonomiska krisen drabbade Irland med full kraft. Landets BNP minskade med tre procent under 2008 (jämfört med en tillväxt på sex procent under 2007). Arbetslösheten är på väg upp över 14 procent och budgetunderskottet har vuxit till nästan 13 procent av landets BNP, enligt Irlands centralbank.

Budgetunderskott är det största i hela EU och högt över taket i EU:s stabiliseringspakt på 3 procent av BNP i underskott. Från EU-kommissionen i Bryssel kommer det därför ovillkorliga krav på åtgärder för ”att gradvis återställa den finanspolitiska hållbarheten”. Regeringen svarar med att höja skatterna för löntagarna samtidigt som avgifterna i sjukvården fördubblas och offentliganställdas pensioner skärs ned.

Den växande massarbetslösheten och regeringens extrema åtstramningspolitik har skapat oro och rädsla bland stora delar av befolkningen. En rädsla som ja-sidan gjorde allt för att exploatera. Hoten om att allt blir ännu värre med ett andra nej gjorde intryck bland människor vars ekonomi och tillvaro redan slagits sönder.

- Folkomröstningsresultatet var ofrånkomligt; folket röstade inte för Lissabonfördraget utan för jobb, stabilitet och ekonomisk återhämtning, säger Patricia McKenna.

- Ja-sidan har nu ansvaret att leverera när det gäller den ekonomiska krisen. De kan inte avge löften och sedan vända ryggen mot väljarna så fort de inkasserat deras röster.

Paraplyorganisationen Vote No to the Lisbon Treaty, där bland annat Peoples Movement och vänsterpartiet Sinn Fein ingår, säger i ett pressmeddelande att ja-sidans seger i folkomröstningen är resultat av ihärdigt översitteri, hot och lögner från regeringen, oppositionen, ledningen för EU och majoriteten av ledningen för den irländska fackföreningsrörelsen.

- Samtidigt som vi accepterar utfallet av folkomröstningen, anser vi att godkännandet av ett antidemokratiskt fördrag har uppnåtts med odemokratiska metoder.

- Snarare än att skapa jobb, kommer Lissabonfördraget att tvinga fram nedskärningar i de offentliga utgifterna och därmed förvärra den ekonomiska krisen - i synnerhet för de fattiga.

Vote No to the Lisbon Treaty konstaterar att kampen mot Lissabonfördraget är till ända, men att kampen mot nyliberalismen och militarismen kommer att fortsätta.

- Vi kommer att arbeta för att skapa bredast möjliga motstånd mot regeringens åtstramningspolitik och framtida förräderi från ledningen för arbetarrörelsen i Irland.

GÖSTA TORSTENSSON