En exministers samvete

Exministern Sven-Otto Littorin, som gjorde en pinsam politisk sorti som horkund, har återinträtt i det massmediala strålkastarljuset. Detta efter att han besatt en styrelsepost i gruvföretaget Wiking Mineral, som ägs av den kända högerextremisten Patrik Brinkmann.

Brinkmann, vars fulla namn är Jan Patrik Vilhelm Brinkmann von Druffel-Egloffstein, är inte vem som helst.

Han är ett tungt namn inom europeisk avgrundshöger, vid hans bord på den årliga balen på det gamla kejserliga palatset Hofburg i Wien sitter ledande representanter för flera av de stora högerextrema partierna i Europa. I rollen som mecenat har han sponsrat dessa partier med tiotals miljoner kronor.

Brinkmanns politiska agenda är att få de europeiska partierna ur den fascistiska traditionen att bryta med sitt hitleristiska arv. Det är muslimerna, och inte judarna, som ska angripas. Därför blev Brinkmann, som en gång var personlig vän till nazistledarna Vera och Göran Assar Oredsson, officiellt inbjuden in till Knesset i Israel 2011.

Kapitalisten Brinkmanns rykte har skamfilats av senare års massmediala uppmärksamhet. När detta rykte nu ska putsas upp ställer Littorin villigt upp och erbjuder en exministers strålglans. Om Littorin gör det av gammal vänskaps skull, han och Brinkmann var skolkamrater, eller om det enbart är pengarna som lockar är oväsentligt.

Littorins försäkran att han tar avstånd från Brinkmanns politiska åsikter ändrar inte det faktum att han lånar sig som påläggskalv åt en av den moderna fascismens kassakor. Huruvida horkarlen Littorin är en säljande omslagspojke låter vi dock vara osagt.