Privata aktörer slår ut kvinnojourernas boenden
I allt fler kommuner väljer socialtjänsten privata skyddade boenden över de ideella kvinnojourernas boenden – trots att de är dyrare. Något som leder till att platser står tomma och lägenheter för skyddade boenden måste sägas upp.
Samtliga skyddade boenden i Stockholms län som tillhör Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) riskerar att stängas, rapporterar Sveriges Radio. Anledningen är att ett stort antal privata bolag har tagit sig in på marknaden.
Flera jourer rapporterar att de har tvingats säga upp lägenheter som används som skyddade boenden. Platserna står tomma då våldsutsatta kvinnor placeras hos privata, vinstdrivande bolag istället.
En socialarbetare, som arbetat på flera privata boenden i Stockholm, säger i en intervju i SR att vinstintresset kommer före det faktiska stöd- och skyddsbehovet. Något som Proletären rapporterat om tidigare.
– Privata alternativ kan se ut precis hur som helst, allt från sommarstuga till gammal flyktingförläggning. Det finns inga krav och syftet med dessa är enbart att tjäna pengar. Stöd, erfarenhet och gemenskap, som är grunden i kvinnojourernas arbete, byts hos privata aktörer ut mot ett destruktivt fokus på risker och säkerhet, berättade Roks ordförande Jenny Westerstrand för Proletären tidigare i augusti.
Det är socialtjänsten som bestämmer vart en våldsutsatt kvinna hamnar. De utreder behovet av stöd och beställer samt bekostar en placering på ett skyddat boende. Och de har börjat välja privata aktörer allt oftare trots att forskning och otaliga granskningar visar att de har sämre kunskap i att hjälpa våldsutsatta kvinnor – och dessutom är dyrare.
I en gemensam debattartikel i Aftonbladet tidigare i år skriver 21 företrädare för kvinnojourer att ”en natt på ett skyddat boende kostar vanligtvis kommunen omkring 1.000 till 2.500 kronor men vi har sett exempel på vunna upphandlingar för 3.500 kronor per natt”.
Ett annat exempel är Jouren TRIS i Uppsala. TRIS, tjejers rätt i samhället, som startade som en ideell förening, är idag ett privat aktiebolag som genererar miljonvinster till ägarna. Vinster som Uppsala kommun betalar. Det finns alltså stora pengar att tjäna för den som drivs av ett vinstsyfte, samtidigt som det blir allt svårare för våldsutsatta kvinnor och barn att beviljas skydd då kommunernas resurser inte räcker till.
Marcus Lauri, docent vid institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet har undersökt och intervjuat privata aktörer som driver skyddade boenden, med fokus på hur de beskriver och marknadsför sig själva. Han tror att en anledning till att privata aktörer väljs före ideella jourer med boenden är den kundrelation som uppstår när en privat aktör vill få socialtjänsten att anlita just dem.
– De ska slå sig in på en marknad som tidigare dominerats av ideella krafter och måste då utmärka sig. Många av dem skriver på sina hemsidor att de är mycket flexibla, de ställer upp på allt, de kan fixa lösningar på allt och de marknadsför sig ofta väldigt hårt.
– De finns till för att lösa socialtjänstens problem, medan jourerna finns till för att hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Till en början misstänkte Marcus Lauri att de privata bolagen konkurrerade med lägre pris, men så är inte fallet. De är ofta dyrare än de ideella boendena. Kundrelationen är därför en rimligare förklaring, men även lagen om offentlig upphandling är en bov i dramat, menar Lauri.
– Ideella jourer har svårare att anpassa sin verksamhet efter de krav som socialtjänsten ställer eftersom de inte har skapats för att vinna upphandlingar och uppfylla myndighetskrav, utan vuxit fram organiskt efter ett feministiskt identifierat behov att hjälpa kvinnor. Privata aktörer däremot utformar sin verksamhet så att de ska vinna upphandlingar och vinstintresset ligger främst.
Marcus Lauri har undersökt 20 privata skyddade boenden. Nio av dem har han intervjuat, och han fick ganska spretiga svar på frågan om varför de valt att starta just skyddade boenden.
– En hade annan verksamhet som gick dåligt och var tvungen att komma på ett smartare sätt att tjäna pengar. En annan hade ett fastighetsbestånd med lägenheter som stod tomma på en mindre ort och kom då på att han kunde fylla dem med våldsutsatta och tjäna pengar på det sättet.
– Det var också en stor vårdkoncern med flera tusen anställda som menade att skyddat boende bara var en liten del av deras verksamhet, nästan som en bisyssla. En annan hade bedrivit flyktingboende under krisen 2015, nu var behovet annat så det fick bli till att byta nisch. Men jag har också pratat med en tidigare jourkvinna, som inte tyckte att det funkade på jouren där hon jobbade och att hon kunde göra det bättre själv i privat regi.
Gemensamt för många var dock att de tryckte på att de är aktiebolag och faktiskt, enligt aktiebolagslagen, måste sträva efter att göra vinst.
– För dem var syftet självklart och så är det ju, man startar inte ett företag om man inte strävar efter att göra vinst. Speciellt om det handlar om skattefinansierade verksamheter. Då är det en självklarhet att hitta sätt att göra uppdraget billigare än den peng man får.
Det finns idag inga krav på den som vill starta skyddat boende, och flera skräckexempel har uppmärksammats i media genom åren. 2021 granskade tidningen Hem & hyra alla anmälningar som gjorts till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, som rörde skyddade boenden, totalt 19 stycken. Alla drevs av privata företag. Bristerna var allvarliga och innefattade bland annat sexuella trakasserier från manlig personal.
Nyligen uppmärksammade Göteborgsposten en kvinna som placerats ensam på ett osäkert boende med avföring i sängen och fläckar från kräk i soffan. Hon lämnade boendet och sov i sin bil, därmed avbröts insatsen då hon ansågs ha avvikit.
Regeringen har lagt ett förslag om att skyddat boende ska bli en placeringsform med tillståndsplikt, detta för att få bort oseriösa aktörer. Något jourrörelsen har kritiserat. Marcus Lauri stämmer in i kritiken.
– Det tvingar kanske bort de absolut sämsta men risken är att man underminerar och tvingar bort jourrörelsen eftersom man tvingar dem att anpassa sig efter någon annans agenda. Vill man gå vägen med reglering skulle man helt enkelt kunna undanta de ideella jourerna från tillståndsplikt så att de kan fortsätta bedriva sin verksamhet så som den bör drivas, med kunskap och erfarenhet.
– Ett annat sätt är stopp för vinster i välfärden. Då skulle vi bli av med incitamentet att bedriva sådan här verksamhet för att tjäna pengar. En majoritet av svenska folket vill se ett stopp för vinster i välfärden. Frågan är ju vems intressen det är som ska tillgodoses…