Hoppa till huvudinnehåll

Politiker försöker stoppa eritreansk kulturfestival – sluter upp bakom våldsverkare

Förra årets eritreanska kulturfestival attackerades av tillresta motdemonstranter. Årets festival försöker den lokala moderaten Ole-Jörgen Persson stoppa genom demokratiskt fulspel. Efter en hetskampanj i media har Socialdemokraterna i Stockholm förbjudit Järva Folkets Park att hyra ut sina faciliteter till kulturfestivalen.

Den eritreanska kulturfestivalen i Stockholm lockar årligen tusentals besökare.
africanviews

Torsdagen den 3 augusti, några timmar före den årliga eritreanska kulturfestivalen i Järva skulle gå av stapeln, attackerades funktionärerna av ett tusental personer. Många av dem ditresta från andra länder med syftet att stoppa festivalen.

Ett 50-tal personer skadades – den äldsta 75 och den yngsta inte mer än tolv år fyllda. Bilar och festivaltält brändes ned och Folkets parks lokaler, där kvinnor och barn tagit tillflykt, vandaliserades.

– Det märkliga är hur media skrev efteråt, de intervjuade oss efter attackerna men det enda de var intresserade av var huruvida vi har samarbete med regimen i Eritrea, säger Daniel Goitom, en av arrangörerna av den eritreanska kulturfestivalen i Järva, till Proletären.

Liknande scener har utspelat sig på eritreanska kulturfestivaler i bland annat USA, Tyskland och Nederländerna.

Förste vice ordförande i Järvas stadsdelsnämnd, moderaten Ole-Jörgen Persson, var snabbt ute och slog fast att arrangörerna ”inte ska få arrangera ytterligare festivaler”.

På Järva stadsdelsnämnds sammanträde för två veckor sedan försökte han kuppa in ett förbud mot kulturfestivalen – ett förfarande som avslöjades av den socialdemokratiska lokalpolitikern Elvir Kazinic. Strax före mötet lade Ole-Jörgen Persson in en punkt om att förbjuda festivalen, de närvarande på mötet hade inte fått någon tid att förbereda sig i frågan.

Majoriteten i nämnden avslog dock förslaget och menade att det är en fråga för tjänstemännen och inte stadsdelsnämnden. ”Varför försöker M tvinga fram olagliga beslut?” frågade sig Maria Björklund på Twitter efteråt.

Liberalerna i Stockholm arbetar för att staden ska sluta ge kulturstöd till föreningen Eggebygård som drivs av Järva Folkets Park, där den eritreanska kulturfestivalen hålls. I en debattartikel på blankspot.se beskyller liberalerna Jan Jönsson och Åsa Nilsson festivalen för att hylla regeringen i Eritrea och skriver att festivalens intäkter går till den eritreanska diktaturen.

Socialdemokraterna i Stockholm har utrett frågan utan att hitta några kopplingar till Eritreas regering och gick ut med att de inte kommer stänga ner festivalen. Men efter en kampanj i media svängde det socialdemokratiska finansborgarrådet Karin Wanngård i frågan, och förbjöd Järva folkets park från att hyra ut toaletter, vatten och el till eritreanerna om de skulle anordna festival i år – trots att inga nya bevis om festivalens kopplingar till Eritreas regering presenterats.

Privat
Daniel Goitom

Daniel Goitom avisar bestämt anklagelserna om att festivalen skulle samla in pengar till regeringen i Eritrea.

– Ingenting av våra pengar går till staten Eritrea, och förresten finns det ingen vinst att tala om. Om det fanns så mycket pengar i festivaler, varför går de i konkurs en efter en? Vi klarar av att gå jämnt ut tack vare funktionärer som arbetar gratis.

Innehållet på festivalen bestäms av de över 15 deltagande eritreanska föreningarna. Det är mat, musik och föreläsningar kring en mängd olika ämnen som vikten av att träna eller integration.

– Men i och med att vi är eritreaner kan vi inte ha noll procent kontakt med Eritrea. Många är intresserade av vad som händer där och därför kan representanter från landet berätta hur covid-19-bekämpningen gick, exempelvis.

– Det kommer över 30.000 personer på vår festival, med väldigt olika politiska åsikter. Det finns både folk som stödjer regeringen och oppositionella, säger Daniel Goitom.

Eritrea bedriver en självständig utrikespolitik och är ett av två länder i Afrika som inte samarbetar med USA:s Afrikakommando Africom. Regeringen tillåter inga västerländska NGO:er i landet, och Eritrea var ett av fem länder som röstade emot en FN-resolution i mars 2022 om att fördöma Ryssland och kräva deras ovillkorliga tillbakadragande från Ukraina.

Landet är satt under hårda amerikanska sanktioner. Eritrea beskylls för att vara en diktatur och har kallats för ”Afrikas Nordkorea”. President Isaias Afewerki har styrt landet sedan självständigheten i början av 1990-talet.

Brigade N Hamedu, som låg bakom förra årets festivalattacker, beskrivs i borgerlig media som en del av den demokratiska oppositionen i Eritrea.

Daniel Goitom menar att Brigade N Hamedu inte är intresserade av ett demokratiskt Eritrea utan att de är emot Eritrea som identitet och nation. Han säger att gruppen har täta band till den tigreanska självständighetsrörelsen TPLF som – med stöd av USA – hade makten i Etiopien mellan 1991 och 2018.

Därefter har tigreanska miliser, som kallar sig Tigray Defence Forces, TDF, legat i krig med både Eritrea och Etiopien fram till 2022.

Brigade N Hamedus ledare Beyene Gerezgiher var bara några månader före attacken i Järva inbjuden som talare på ett seminarium i riksdagen som Liberalerna organiserade.

– Mötesfriheten är grundlagsskyddad i Sverige, ändå har de här grupperna kunnat attackera oss och samtidigt vara uppbackade av sådana som Liberalerna, säger Daniel Goitom.

Birgade N Hamedu använder sig av Eritreas blåa flagga – från tiden före landets självständighet. Enligt Daniel Goitom är Beyene Gerezgihers uttalade mål att skapa ett stor-Tigray i Eritrea och Etiopien, och på sociala medier sprids det klipp med representanter från organisationen som säger att de är TDF:s förlängda arm.

– Västvärlden har stöttat den gamla tigrayregeringen med vetskap om att det kommer leda till balkanisering. Det blir en anledning för USA att ha militär närvaro vid Afrikas horn.

Och nu har alltså balkaniseringen spridits och skapat konflikter även i Sverige.

– Politiker, NGO:s och så kallade experters stöd till Brigade N Hamedu har gett dem självförtroende att utöva våld och attackera eritreanska sammankomster runt om i världen.

Trots hindren och attackerna planerar de eritreanska föreningarna ännu en festival i år.

Är ni rädda för att bli attackerade igen?

– Vi är ständigt rädda. Det är inte lätt att organisera en sån här festival med volontärt arbete – och det blir inte lättare av att vi tvingas försvara oss mot politiker och media också. Det som lugnar oss är att vi vet att inget som de säger stämmer och att vi har våra grundlagsstadgade rättigheter.