Debatt: Läxa inte upp Palestinarörelsen om Palestina!
Orden ”from the river to the sea” verkar mer upprörande än att bombardera ett friluftsfängelse med en miljon barn i, skriver Pete Wrigley i ett öppet svar till ett antal debattinlägg i Sydsvenskan som försvarar Israels ”rätt att försvara sig” och ger sig på solidaritetsdemonstrationerna för Gaza.
Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.
Det har gått mer än fyra månader sedan Israel inledde sin mest hänsynslösa militäroperation hittills mot det palestinska folket. Den officiella anledningen till operationen var attacken mot Israel den 7 oktober, då Hamas dödade 766 civila, inklusive 36 barn, samt 373 säkerhetsstyrkor, och kidnappade 253 personer.
Det visade sig dock att Israel inte brydde sig om Hamas eller sina kidnappade medborgare. Nej, för Israel var det äntligen dags att genomföra sin ”slutgiltiga lösning” i Gazaremsan.
Fler än 25.000 palestinska civila, inklusive 10.000 barn, är döda, och nästan 70.000 skadade. Mer än hälften av alla Gazas byggnader, inklusive samtliga sjukhus, skolor och universitet, är förstörda. Det finns risk för både svält och epidemi för de kvarlevande, för Israel låter inte humanitär hjälp komma in.
Med ogrundade anklagelser har Israel även sett till att Unrwa, FN:s hjälporgan för Palestinaflyktingar, inte får utbetalning från sina största bidragsgivare, så att det snart blir tvunget att pausa sin verksamhet. Det pågår ett folkmord i Gaza.
Allt detta intresserar dock inte Per Eriksson, Lunds universitets före detta rektor, och sina fyra co-debattörer som bombarderat Sydsvenskan med fyra debattartiklar sedan den 23 november.
Fyra artiklar utan ett enda ord om Nakba, den etniska rensningen av det palestinska folket, eller Israels 75 år långa brutala ockupation av Palestina sedan dess.
Inte ett ord om blockaden av Gaza sedan 2007, som gjorde remsan till världens största getto. Inte heller om apartheidstaten Israel och dess 4.500 palestinska fångar.
Nej, debattörerna vill bara att pro-palestinska demonstrationer i Malmö ska vara tysta och artiga. Orden ”from the river to the sea” är mer upprörande än att bombardera ett friluftsfängelse med en miljon barn i.
Västcentricism och det kolonialistiska tankesättet präglar varenda argument Eriksson et al. framför. De låtsas att Hamas attack den 7 oktober kom helt plötsligt utan någon anledning och att det var helt fridfullt innan.
Det var det inte. Israel är en ockuperande makt i Palestina och utövar apartheid sedan 1948. Blockeringen av Gazaremsan och restriktionerna vid gränsövergångarna till Israel gör livet till ett helvete för Palestinierna.
Även de fredliga palestinska gränsprotesterna 2018 möttes med våld från Israel och resulterade i en lågintensiv massaker. Det är precis som att låsa in ett flertal personer i ett litet rum utan fönster och ventilation, låta dem långsamt svälta, och sedan bli förvånad när de blir galna.
Det israeliska narrativet var att Hamas systematiskt misshandlade och våldtog kvinnor, halshögg bebisar, samt byggde krigsledningscentral under sjukhus som krigsstrategi. Helt utan bevis som underbygger dessa påståenden.
Eriksson et al. återger ändå narrativet utan källkritik och påpekar ”Israels rätt att existera och till självförsvar”. Men stater har ingen rätt att existera, det är folk som har det. Inte heller har Israel som ockuperande makt ”rätt till självförsvar” mot det ockuperade landet, enligt internationellt lag.
Sedan kommer det iskalla argumentet om ”att civila och barn i Gaza dödas tillhör krigets logik”.
Det var dock andra toner när det gällde civila i Israel. Så allt är tillåtet nu, det är ju krig – fast bara när Israel gör det!
Eriksson et al. vågar försöka läxa upp Palestinarörelsen om Palestina. ”Palestinierna ville inte ha fred genom historien. Palestinierna stödjer Hamas. Palestinierna får demokratisera sig och bli civiliserade.”
De kastar även in lite pinkwashing med orientalistiska stereotyper: ”Mord på homosexuella, förtryck av kvinnor och oliktänkande.” De där muslimska barbarerna förtjänar alltså kollektiv bestraffning.
Sionismen är ett europeiskt kolonialistiskt projekt som missbrukar en tre tusen år gammal myt om Israel som det förlovade landet. Israel är den enskilt största faktorn som bidrar till ökad antisemitism i världen idag.
Hamas är inte konfliktens ursprung utan ett direkt resultat av Israels politik. Det är Israel som bör fördömas för Hamas.
Pete Wrigley
Malmö
Artikeln refuserades först av Sydsvenskan.