Hoppa till huvudinnehåll

Från Syrien till synthen

– När det var dags för den första låten så gick det ju inte att skriva om något annat än det som händer i Gaza, säger Proletärens tidigare utrikesredaktör Patrik Paulov, som dammat av synthen och börjat släppa musik under artistnamnet Proletarian Poetry.

Patrik Paulovs singeln – Demonize Dehumanize – kom för en dryg månad sedan och handlar om folkmordet i Gaza.
Privat

Det här kanske kommer som en chock för en del av Proletärens läsare… men vår tidigare utrikesredaktör Patrik Paulov är inte bara Syrienkunnig – han är också synthkunnig. Under artistnamnet Proletarian Poetry har han under våren släppt tre låtar – och fler är på gång.

Vad fick dig att damma av synthen?

– Jag spelade jättemycket i tonåren och uppträdde. Sedan kom annat, både jobbet på Proletären och familjelivet, men på något sätt har jag alltid velat återuppta det här och nu kände jag att det var dags. Det är väl också så att jag har gått från ett stressigt jobb till ett annat [mattelärare i förorten, reds. anm.]. När man stått i ett klassrum hela dagen behöver man få göra något för sin egen skull. Musiken har varit bra för återhämtning.

Det finns en politisk aspekt också?

– Det finns där helt klart. Musiken kommer först, men när man skriver texter så får man skriva om något meningsfullt. Och när det var dags för den första låten så gick det ju inte att skriva om något annat än det som händer i Gaza. Det är så fruktansvärt så det går inte att beskriva, och det går nästan inte heller att ta in att det finns delar av samhället och människor vid makten som ändå inte fördömer vad Israel gör, försöker slingra sig, eller att stater fortsätter exportera vapen.

– Jag tar också upp det i den tredje, senaste, låten. Den har sin utgångspunkt i Vita huset, i hur Biden snackat om vikten att försvara mänskliga rättigheter och låtit bekymrad. Sedan kommer beslutet att man exporterar vapen för 147 miljoner dollar till Israel. Man säger en sak men handlingarna visar något annat.

En digital EP med fem låtar släpps i maj – lagom till Eurovision. En tävling som Patrik Paulov är djupt upprörd över att Malmö och EBU (Europeiska radio- och tv-unionen) tillåter Israel att delta i.

– Det är obegripligt att de tillåts komma hit och tävla. Det är jätteviktigt att resa bojkottkravet. Man kan tycka att eurovision är en struntsak, men det skulle ha en otroligt stor symbolisk betydelse om Israel inte tilläts delta.

Proletarian Poetry är en av akterna i Falastinvision, ”en folkmordsfri melodifestival”, som äger rum samtidigt som Eurovision. Till skillnad från det större jippot tar Falestinvision ställning för Palestina.

Bidragen kommer att läggas upp på hemsidan falastinvision.com, där besökarna får rösta fram sina favoriter. En livesänd final äger sedan rum i Malmö.

– Jag gissar att min musik kanske kommer bryta mönstret lite (skratt).

Hur går det på det nya jobbet då?

– De har haft nationella prov här. Det har varit lite kaotiskt. Jobbet är intensivt men jag känner att jag gör nytta här i Biskopsgården, ett av de svåraste områdena i Göteborg. Om man säger så här… det finns en koppling till mitt tidigare yrke – alla krig och konflikter jag skrivit om, det är barnen från dessa konflikter som jag undervisar idag. 

Proletarian Poetry finns på Spotify och Youtube.